{"id":344,"date":"2026-05-13T16:28:32","date_gmt":"2026-05-13T16:28:32","guid":{"rendered":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/?page_id=344"},"modified":"2026-10-18T17:50:38","modified_gmt":"2026-10-18T17:50:38","slug":"%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/","title":{"rendered":"Studiematerial inf\u00f6r provet f\u00f6r svenskt medborgarskap"},"content":{"rendered":"\n    <div class=\"ruletka-search-box\">\n\n        <form method=\"get\">\n\n            <input\n                type=\"text\"\n                name=\"q\"\n                value=\"\"\n                placeholder=\"\u0412\u0432\u0435\u0434\u0438\u0442\u0435 \u0441\u043b\u043e\u0432\u043e \u0434\u043b\u044f \u043f\u043e\u0438\u0441\u043a\u0430\"\n            >\n\n            <button type=\"submit\">\n                \u0418\u0441\u043a\u0430\u0442\u044c\n            <\/button>\n\n        <\/form>\n\n    <\/div>\n\n    \n<p><span style=\"color: #0000ff;\"><strong>Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/strong><\/span><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Inledning<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 4<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Landet Sverige<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.5<\/strong><br \/>\n<strong>Geografi, klimat och natur&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 5<\/strong><br \/>\n<strong>Sveriges indelning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 6<\/strong><br \/>\n<strong>Befolkning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 7<\/strong><br \/>\n<strong>Naturresurser&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 7<\/strong><br \/>\n<strong>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 8<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Sveriges demokratiska system<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;10<\/strong><br \/>\n<strong>Demokrati betyder folkstyre&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 10<\/strong><br \/>\n<strong>Hot mot demokratin&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 11<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">S\u00e5 h\u00e4r styrs Sverige<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 12<\/strong><br \/>\n<strong>Landet styrs p\u00e5 olika niv\u00e5er&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 12<\/strong><br \/>\n<strong>Sveriges statsskick&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 13<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Politiska val och partier<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;14<\/strong><br \/>\n<strong>Val och r\u00f6stning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 14<\/strong><br \/>\n<strong>Politiska partier&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 15<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Lag och r\u00e4tt<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 16<\/strong><br \/>\n<strong>Grundlagarna&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 16<\/strong><br \/>\n<strong>R\u00e4ttsv\u00e4sendet&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 17<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Mediernas roll<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;..20<\/strong><br \/>\n<strong>Fria medier&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 20<\/strong><br \/>\n<strong>Olika slags medier&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 21<\/strong><br \/>\n<strong>K\u00e4llkritik&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 21<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;..22<\/strong><br \/>\n<strong>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter g\u00e4ller alla&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 22<\/strong><br \/>\n<strong>J\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 23<\/strong><br \/>\n<strong>Barns r\u00e4ttigheter&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 24<\/strong><br \/>\n<strong>Minoriteters r\u00e4ttigheter&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 25<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Arbetet mot diskriminering<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 26<\/strong><br \/>\n<strong>Arbetsmarknad och privatekonomi&#8230;&#8230;..27<\/strong><br \/>\n<strong>S\u00e5 fungerar arbetsmarknaden&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 27<\/strong><br \/>\n<strong>Arbetsmarknadens parter&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 28<\/strong><br \/>\n<strong>Lagar och regler p\u00e5 arbetsmarknaden.. 29<\/strong><br \/>\n<strong>Privatekonomi i Sverige&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 29<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">V\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.30<\/strong><br \/>\n<strong>Skatter f\u00f6r Sveriges v\u00e4lf\u00e4rd&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 30<\/strong><br \/>\n<strong>Stat, regioner och kommuner har olika ansvar&#8230;&#8230; 30<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Sveriges moderna historia<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;..32<\/strong><br \/>\n<strong>Fr\u00e5n jordbrukssamh\u00e4lle till industrisamh\u00e4lle&#8230;&#8230;&#8230; 32<\/strong><br \/>\n<strong>Sveriges v\u00e4g till demokrati&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 33<\/strong><br \/>\n<strong>Modernisering och folkhem&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 34<\/strong><br \/>\n<strong>Rekord\u00e5ren&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 36<\/strong><br \/>\n<strong>Informationssamh\u00e4llet och globalisering&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 37<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Sverige och omv\u00e4rlden<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.39<\/strong><br \/>\n<strong>Nordiskt och europeiskt samarbete&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 39<\/strong><br \/>\n<strong>Globalt samarbete&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 39<\/strong><br \/>\n<strong>F\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 40<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">En sekul\u00e4r stat och ett m\u00e5ngreligi\u00f6st land<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;..42<\/strong><br \/>\n<strong>Religionsfrihet&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 42<\/strong><br \/>\n<strong>Religionens roll&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 42<\/strong><br \/>\n<strong><span style=\"color: #0000ff;\">Traditioner och h\u00f6gtider<\/span>&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;..45<\/strong><br \/>\n<strong>N\u00e5gra traditionella h\u00f6gtider under \u00e5ret&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 45<\/strong><\/p>\n<hr \/>\n<p><strong>Inledning<\/strong><br \/>\nSverige i fokus \u00e4r ett utbildningsmaterial som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Inneh\u00e5llet \u00e4r framtaget av Universitets- och h\u00f6gskoler\u00e5det tillsammans <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">med Skolverket p\u00e5 uppdrag av regeringen.<\/span><\/p>\n<hr \/>\n<p><strong>Landet Sverige<\/strong><br \/>\nKapitlet handlar om Sveriges geografi, klimat och natur. Det handlar ocks\u00e5 om n\u00e5gra viktiga naturresurser och om hur Sverige arbetar f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n<p><strong>Geografi, klimat och natur<\/strong><br \/>\nSverige ligger i Norden i norra Europa. Den nordligaste delen av landet ligger norr om polcirkeln, i det arktiska omr\u00e5det. Sverige \u00e4r ett avl\u00e5ngt land som str\u00e4cker sig cirka 1 600 kilometer fr\u00e5n den nordligaste punkten, Treriksr\u00f6set, till den sydligaste punkten, Smygehuk. Sverige har en l\u00e5ng kust. Havet vid den \u00f6stra kusten heter \u00d6stersj\u00f6n. D\u00e4r ligger ocks\u00e5 Sveriges tv\u00e5 st\u00f6rsta \u00f6ar, Gotland och \u00d6land. Haven vid den v\u00e4stra kusten heter Skagerrak och Kattegatt. Trots sitt nordliga l\u00e4ge har Sverige ett milt klimat j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra omr\u00e5den p\u00e5 samma breddgrad. Det beror p\u00e5 att Golfstr\u00f6mmen och den Nordatlantiska str\u00f6mmen transporterar varmt vatten fr\u00e5n Mexikanska golfen \u00f6ver Atlanten mot Europa. Havsvattnet v\u00e4rmer upp luften och vindarna f\u00f6r sedan in den mildare och fuktigare luften \u00f6ver Sverige.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-361 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png\" alt=\"\" width=\"405\" height=\"267\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png 405w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 405px) 100vw, 405px\" \/><span style=\"font-size: 10pt;\">Norden \u00e4r en del av norra Europa. I Norden finns fem l\u00e4nder: Danmark, Finland, <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">Island, Norge och Sverige. Sverige \u00e4r det st\u00f6rsta landet i Norden.<\/span><\/p>\n<p>Norden \u00e4r en del av norra Europa. I Norden finns fem l\u00e4nder: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Sverige \u00e4r det st\u00f6rsta landet i Norden.<\/p>\n<p><strong>Sveriges natur<\/strong><br \/>\nF\u00f6r ungef\u00e4r 10 000 \u00e5r sedan var Sverige t\u00e4ckt av flera kilometer tjock is. Den h\u00e4r perioden kallas f\u00f6r istiden. N\u00e4r isen s\u00e5 sm\u00e5ningom sm\u00e4lte bort hade den format landskapet och l\u00e4mnat tydliga sp\u00e5r efter sig, till exempel m\u00e5nga sj\u00f6ar, sk\u00e4rg\u00e5rdar med tusentals \u00f6ar och sl\u00e4tter med jord som g\u00e5r att odla. Isen har ocks\u00e5 p\u00e5verkat hur fj\u00e4llen ser ut i dag.<\/p>\n<p><strong>Fj\u00e4ll<\/strong><br \/>\nBergskedjan Skanderna ligger l\u00e4ngs gr\u00e4nsen mot Norge och kallas f\u00f6r fj\u00e4llen. D\u00e4r \u00e4r klimatet f\u00f6r kallt och bl\u00e5sigt f\u00f6r att tr\u00e4d ska kunna v\u00e4xa. Landskapet \u00e4r \u00f6ppet och best\u00e5r mest av sten, gr\u00e4s och l\u00e5ga v\u00e4xter. D\u00e4r finns Sveriges h\u00f6gsta berg Kebnekaise som \u00e4r cirka 2 000 meter h\u00f6gt.<\/p>\n<p><strong>Skogar, sj\u00f6ar och \u00f6ar<\/strong><br \/>\nMer \u00e4n h\u00e4lften av Sveriges yta t\u00e4cks av skog. I norra delen av landet d\u00e4r klimatet \u00e4r kallare, v\u00e4xer mest barrtr\u00e4d som gran och tall. L\u00e4ngre s\u00f6derut \u00e4r klimatet mildare och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r l\u00f6vtr\u00e4d vanligare d\u00e4r. Sverige har m\u00e5nga sj\u00f6ar som \u00e4r spridda \u00f6ver hela landet. De tre st\u00f6rsta sj\u00f6arna \u00e4r V\u00e4nern, V\u00e4ttern och M\u00e4laren. Det finns \u00e4ven flera hundra vattendrag (\u00e5ar och \u00e4lvar) i landet. De st\u00f6rsta \u00e4lvarna rinner i norra Sverige fr\u00e5n fj\u00e4llen ner mot havet.<\/p>\n<p><strong>Sk\u00e4rg\u00e5rd<\/strong><br \/>\nEn sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r ett havsomr\u00e5de med m\u00e5nga \u00f6ar n\u00e4ra land. Sk\u00e4rg\u00e5rdar finns l\u00e4ngs kusten i norra Sverige, l\u00e4ngs \u00f6stkusten ner till Sm\u00e5land och \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4stkusten, utanf\u00f6r G\u00f6teborg och i Bohusl\u00e4n.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-363 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080424.png\" alt=\"\" width=\"407\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080424.png 407w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080424-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 407px) 100vw, 407px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">I Sverige finns cirka 250 000 \u00f6ar, fler \u00e4n i n\u00e5got annat land i v\u00e4rlden.<\/span><\/p>\n<p><strong>Sveriges indelning<\/strong><br \/>\nSverige brukar delas in i tre stora landsdelar: G\u00f6taland, Svealand och Norrland.<\/p>\n<p>G\u00f6taland ligger i s\u00f6dra Sverige, Svealand i mellersta Sverige och Norrland i norra Sverige. Norrland omfattar mer \u00e4n h\u00e4lften av Sveriges yta.<\/p>\n<p>Sverige delas ocks\u00e5 in i 25 landskap. Landskapen var f\u00f6rr i tiden omr\u00e5den som hade egna lagar. Idag har de ingen betydelse f\u00f6r hur Sverige styrs. M\u00e5nga svenskar k\u00e4nner trots detta att de h\u00f6r ihop med det landskap d\u00e4r de f\u00f6tts eller d\u00e4r de bor. Sverige \u00e4r ocks\u00e5 indelat i 21 l\u00e4n och 290 kommuner.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-364 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080653.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"263\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080653.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080653-300x195.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Sverige delas in i G\u00f6taland, Svealand och Norrland.<\/span><\/p>\n<p><strong>Befolkning<\/strong><br \/>\nI Sverige bor det n\u00e4stan 11 miljoner m\u00e4nniskor. Befolkningen \u00e4r inte j\u00e4mnt f\u00f6rdelad i landet. De flesta bor i den s\u00f6dra delen av Sverige och l\u00e4ngs med kusterna. Ungef\u00e4r 85 procent av Sveriges befolkning bor i st\u00e4der. De tre st\u00f6rsta st\u00e4derna \u00e4r Stockholm, G\u00f6teborg och Malm\u00f6. I och runt dessa tre st\u00e4der bor ungef\u00e4r fyra miljoner m\u00e4nniskor.<br \/>\n<strong>Naturresurser<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r rikt p\u00e5 flera viktiga naturresurser: j\u00e4rnmalm och andra mineraler, skog, jordbruksmark och vatten.<\/p>\n<p><strong>J\u00e4rnmalm och mineraler<\/strong><br \/>\nJ\u00e4rnmalm och andra mineraler bryts ur gruvor. De st\u00f6rsta gruvorna finns i Norrbottens l\u00e4n, till exempel i Kiruna och Malmberget. J\u00e4rn anv\u00e4nds f\u00f6r att tillverka st\u00e5l. Men det bryts ocks\u00e5 andra mineraler som koppar, zink, bly och guld i gruvorna. J\u00e4rn och st\u00e5l har l\u00e4nge varit viktiga f\u00f6r Sveriges ekonomi.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-365 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080900.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"266\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080900.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-080900-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">De st\u00f6rsta j\u00e4rnmalmsgruvorna finns i Norrbotten och malmen fraktas <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">vidare d\u00e4rifr\u00e5n med t\u00e5g.<\/span><\/p>\n<p><strong>Vatten<\/strong><br \/>\nSverige har mycket god tillg\u00e5ng till vatten i alla sj\u00f6ar, vattendrag och \u00e4lvar. Vattnet anv\u00e4nds som dricksvatten, i jordbruket och i industrin. Men vatten \u00e4r ocks\u00e5 en viktig energik\u00e4lla. I flera \u00e4lvar finns vattenkraftverk d\u00e4r rinnande vatten anv\u00e4nds f\u00f6r att producera el. Vattenkraft st\u00e5r f\u00f6r en stor del av Sveriges elproduktion.<\/p>\n<p><strong>Jordbruksmark<\/strong><br \/>\nSveriges jordbruk \u00e4r anpassat till klimatet. Det \u00e4r sv\u00e5rare att odla i norr d\u00e4r klimatet \u00e4r kallare. Det mesta av jordbruket finns d\u00e4rf\u00f6r i s\u00f6dra Sverige.<\/p>\n<p><strong>Skog<\/strong><br \/>\nProdukter fr\u00e5n skogen s\u00e4ljs till m\u00e5nga l\u00e4nder. Detta har varit en viktig del av Sveriges handel under l\u00e5ng tid. N\u00e5gra produkter som kommer fr\u00e5n skogen:<br \/>\n\u203a\u2002Pappersmassa (cellulosa).<br \/>\n\u203a\u2002Papper och kartong.<br \/>\n\u203a\u2002Tr\u00e4 som anv\u00e4nds till exempel i byggindustrin.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-366 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081100.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081100.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081100-300x199.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Skogsindustrin \u00e4r en av Sveriges viktigaste n\u00e4ringar<\/span><\/p>\n<p><strong>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><br \/>\nJordens klimat har alltid f\u00f6r\u00e4ndrats, men i dag g\u00e5r uppv\u00e4rmningen snabbare \u00e4n tidigare. Forskare v\u00e4rlden \u00f6ver, och sammanst\u00e4llningar fr\u00e5n FN:s klimatpanel, visar att den st\u00f6rsta orsaken till detta \u00e4r m\u00e4nniskors utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n transporter, industrier och jordbruk. N\u00e4r jorden blir varmare f\u00f6r\u00e4ndras klimatet. D\u00e5 sm\u00e4lter isar vid polerna och<br \/>\ndet bidrar till att havsniv\u00e5n h\u00f6js. Det blir ocks\u00e5 vanligare med extremt v\u00e4der som v\u00e4rmeb\u00f6ljor, kraftiga regn och torka.<\/p>\n<p>I Sverige kan klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna leda till att det blir vanligare med kraftiga regn som leder till \u00f6versv\u00e4mningar. Fler och mer intensiva v\u00e4rmeperioder p\u00e5 sommaren kan ocks\u00e5 leda till torka och skogsbr\u00e4nder.<\/p>\n<p><strong>Sveriges arbete f\u00f6r att minska klimathoten<\/strong><br \/>\nSverige arbetar f\u00f6r att minska konsekvenserna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. I Sverige finns en klimatlag med klimatpolitiska m\u00e5l. Ett m\u00e5l \u00e4r att Sveriges utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser ska vara s\u00e5 n\u00e4ra noll som m\u00f6jligt \u00e5r 2045. Det betyder att Sverige inte ska sl\u00e4ppa ut mer v\u00e4xthusgaser \u00e4n vad naturen kan ta upp.<br \/>\nSverige samarbetar ocks\u00e5 med andra l\u00e4nder f\u00f6r att anv\u00e4nda de l\u00f6sningar som redan finns, till exempel teknik f\u00f6r att producera mer vind-, vatten- och solenergi.<\/p>\n<p><strong>H\u00e5llbar utveckling<\/strong><br \/>\nEn h\u00e5llbar utveckling handlar om att anv\u00e4nda naturresurser p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5<br \/>\natt framtida generationer ocks\u00e5 kan leva bra. Det omfattar milj\u00f6, samh\u00e4lle och ekonomi. Stater, f\u00f6retag och individer kan alla bidra. Regeringar<br \/>\noch internationella organisationer kan fatta beslut och ta fram regler f\u00f6r<br \/>\natt minska utsl\u00e4ppen och skydda milj\u00f6n. F\u00f6retag kan minska sin p\u00e5verkan p\u00e5 klimatet och individer kan bidra genom att leva mer h\u00e5llbart och<br \/>\nengagera sig politiskt.<\/p>\n<p><strong><em>F\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen i vardagen och skydda milj\u00f6n kan man:<\/em><\/strong><br \/>\n\u203a\u2002\u00c5ka kollektivt, till exempel med buss eller t\u00e5g.<br \/>\n\u203a\u2002Spara el och v\u00e4rme.<br \/>\n\u203a\u2002Sortera sopor och \u00e5tervinna.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-367 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081409.png\" alt=\"\" width=\"408\" height=\"271\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081409.png 408w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-081409-300x199.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 408px) 100vw, 408px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">N\u00e4ra de flesta bostadsomr\u00e5den kan de boende \u00e5tervinna metall, glas, plast, f\u00f6rpackningar och tidningspapper.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\"><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">Sveriges demokratiska system<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om demokrati, ett system som inneb\u00e4r att folket styr genom fria och r\u00e4ttvisa val. Alla har r\u00e4tt att p\u00e5verka samh\u00e4llet och att engagera sig politiskt. Alla \u00e4r lika inf\u00f6r lagen.<\/p>\n<p><strong>Demokrati betyder folkstyre<\/strong><br \/>\nDemokrati \u00e4r ett politiskt system d\u00e4r makten utg\u00e5r fr\u00e5n folket och medborgarna har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka beslut. Ordet demokrati kommer fr\u00e5n grekiskan och betyder folkstyre. I en demokrati ska medborgarna kunna v\u00e4lja mellan flera olika politiska alternativ. De som f\u00e5r makten ska kunna bytas ut.<\/p>\n<p>I ett demokratiskt samh\u00e4lle har m\u00e4nniskor r\u00e4tt att r\u00f6sta i fria val. Fria val betyder att alla som har r\u00e4tt att r\u00f6sta har en r\u00f6st var och att alla kan uttrycka sina \u00e5sikter utan hot eller tv\u00e5ng. Det ska finnas flera partier att r\u00f6sta p\u00e5. Valen ska vara hemliga s\u00e5 att ingen beh\u00f6ver avsl\u00f6ja hur de r\u00f6star. Man har ocks\u00e5 r\u00e4tt att inte delta i valet.<\/p>\n<p>Alla m\u00e4nniskor, grupper och partier har r\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertyga andra m\u00e4nniskor om sina politiska id\u00e9er. Alla har yttrandefrihet, det vill s\u00e4ga r\u00e4tt att skriva och s\u00e4ga vad de tycker. En viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r demokrati \u00e4r ocks\u00e5 att lagarna g\u00e4ller f\u00f6r alla i Sverige. Ingen f\u00e5r d\u00f6mas utan en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng. Det kallas f\u00f6r r\u00e4ttss\u00e4kerhet.<\/p>\n<p><strong>En stark demokrati<\/strong><br \/>\nF\u00f6r att en demokrati ska fungera beh\u00f6ver alla ta ansvar. Utbildningen i Sverige bygger p\u00e5 demokratiska v\u00e4rderingar. Exempelvis f\u00e5r eleverna i grundskolan l\u00e4ra sig om sina r\u00e4ttigheter, hur samh\u00e4llet fungerar och varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att delta i samh\u00e4llslivet och r\u00f6sta. Demokratin blir starkare n\u00e4r m\u00e5nga r\u00f6star, engagerar sig och skaffar sig kunskap om samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Man kan till exempel g\u00e5 med i partier eller f\u00f6reningar och prata om politik med andra.<\/p>\n<p><em><strong>F\u00f6r att p\u00e5verka och delta i samh\u00e4llet kan man:<\/strong><\/em><br \/>\n\u203a\u2002R\u00f6sta i politiska val.<br \/>\n\u203a\u2002Bli medlem i ett politiskt parti, en intresseorganisation eller starta en egen f\u00f6rening.<br \/>\n\u203a\u2002Kontakta politiker.<br \/>\n\u203a\u2002Demonstrera.<br \/>\n\u203a\u2002Starta eller skriva p\u00e5 en namninsamling.<br \/>\n\u203a\u2002Diskutera politik med v\u00e4nner och bekanta.<br \/>\n\u203a\u2002Kontakta journalister eller skriva debattartiklar i olika medier.<br \/>\n\u203a\u2002P\u00e5verka p\u00e5 sin arbetsplats, till exempel genom fackf\u00f6reningar.<br \/>\n\u203a\u2002L\u00e4mna synpunkter och f\u00f6rslag till sin kommun.<\/p>\n<p><strong>Hot mot demokratin<\/strong><br \/>\nDet finns problem som kan p\u00e5verka demokratin. Ett l\u00e5gt valdeltagande \u00e4r ett s\u00e5dant problem. Det kan leda till att m\u00e4nniskor f\u00e5r mindre m\u00f6jligheter att p\u00e5verka politiska beslut i sin vardag. Ett l\u00e5gt valdeltagande kan bero p\u00e5 att m\u00e4nniskor inte litar p\u00e5 politiker eller k\u00e4nner att deras r\u00f6st inte g\u00f6r n\u00e5gon skillnad. Det kan i sin tur \u00f6ka skillnaderna mellan olika<br \/>\ngrupper i samh\u00e4llet. Ett annat problem \u00e4r att det ibland sprids falsk information och hat p\u00e5 till exempel sociala medier f\u00f6r att skapa konflikter i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>Ibland hotas politiker, journalister och andra som pratar om samh\u00e4llsfr\u00e5gor. De kan d\u00e5 bli skr\u00e4mda fr\u00e5n att delta i den demokratiska debatten. F\u00f6r att demokratin ska fungera bra \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att m\u00e5nga kan vara med och p\u00e5verka, att informationen de f\u00e5r \u00e4r sann och att samh\u00e4llet skyddar dem som deltar i den allm\u00e4nna debatten.<\/p>\n<p><strong>Segregation och integration<\/strong><br \/>\nSegregation inneb\u00e4r bland annat att m\u00e4nniskor lever \u00e5tskilda beroende p\u00e5 hur mycket pengar de tj\u00e4nar eller vilken etnisk bakgrund de har. Integration betyder att m\u00e4nniskor med olika bakgrund och ekonomi lever n\u00e4rmare varandra och k\u00e4nner sig delaktiga i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>N\u00e4r ett samh\u00e4lle \u00e4r segregerat kan m\u00e4nniskor ha olika tillg\u00e5ng till samh\u00e4llsservice och kultur. Vissa omr\u00e5den kan ocks\u00e5 upplevas som mindre trygga. Ibland kan det leda till att m\u00e4nniskor lever med mycket lite kontakt med resten av samh\u00e4llet. Det kan i sin tur leda till att f\u00f6rtroendet f\u00f6r myndigheterna minskar och till ett mindre politiskt engagemang.<\/p>\n<p>Ett segregerat samh\u00e4lle kan d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rsvaga demokratin. F\u00f6r att motverka segregation och underl\u00e4tta integration brukar politiker till exempel f\u00f6resl\u00e5 spr\u00e5kutbildning och att det ska finnas olika typer av bost\u00e4der i ett omr\u00e5de.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>S\u00e5 h\u00e4r styrs Sverige<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om hur den politiska makten \u00e4r delad mellan stat, regioner och kommuner. Folket best\u00e4mmer vilka politiker som ska styra d\u00e4r. Politikerna fattar beslut om lagar, regler och budget medan myndigheterna genomf\u00f6r besluten i praktiken.<\/p>\n<p><strong>Landet styrs p\u00e5 olika niv\u00e5er<\/strong><br \/>\nDet politiska ansvaret i Sverige delas mellan nationell niv\u00e5 (stat), regional niv\u00e5 (regioner) och kommunal niv\u00e5 (kommuner). Dessutom p\u00e5verkas Sverige av beslut i Europeiska unionen (EU).<\/p>\n<p><strong>Staten<\/strong><br \/>\nDet som kallas staten best\u00e5r av riksdag, regering, myndigheter och domstolar. Sverige \u00e4r en parlamentarisk representativ demokrati. Det inneb\u00e4r att medborgarna r\u00f6star i allm\u00e4nna val och v\u00e4ljer ledam\u00f6ter till riksdagen, som i sin tur fattar beslut om lagar och statens budget. Riksdagen har 349 ledam\u00f6ter som v\u00e4ljs vart fj\u00e4rde \u00e5r. De representerar olika partier och olika delar av landet. De beslutar om lagar och om hur statens pengar ska anv\u00e4ndas. Riksdagen v\u00e4ljer statsminister som f\u00e5r i uppdrag att bilda regering. Statsministern v\u00e4ljer d\u00e4refter ministrarna i regeringen.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-370 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-084639.png\" alt=\"\" width=\"408\" height=\"252\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-084639.png 408w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-084639-300x185.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 408px) 100vw, 408px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Riksdagshuset i Stockholm.<\/span><\/p>\n<p>Varje h\u00f6st l\u00e4mnar regeringen ett f\u00f6rslag till riksdagen p\u00e5 statens inkomster och utgifter. Det kallas f\u00f6r budgetproposition. Budgeten visar vilken politik som regeringen vill f\u00f6ra och vad staten ska prioritera.<br \/>\nDe partier som inte st\u00f6djer regeringen kallas f\u00f6r opposition. Oppositionens uppgift \u00e4r att granska regeringens arbete och att f\u00f6resl\u00e5 en annan politik. I riksdagen diskuterar och debatterar regeringspartierna och oppositionen olika f\u00f6rslag innan riksdagens ledam\u00f6ter r\u00f6star om f\u00f6rslagen.<\/p>\n<p><strong>Myndigheter<\/strong><br \/>\nRegeringen styr landet med hj\u00e4lp av statliga myndigheter. Det finns flera hundra myndigheter i Sverige. N\u00e5gra exempel \u00e4r Arbetsf\u00f6rmedlingen, F\u00f6rs\u00e4kringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Om en person till exempel s\u00f6ker f\u00f6r\u00e4ldrapenning \u00e4r det F\u00f6rs\u00e4kringskassan som fattar beslut. Myndigheterna m\u00e5ste f\u00f6lja lagen och de instruktioner de har f\u00e5tt av regeringen. Det finns s\u00e4rskilda myndigheter som kontrollerar att de andra myndigheterna g\u00f6r r\u00e4tt, bland annat Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).<\/p>\n<p><strong>Regioner och kommuner<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r indelat i 21 regioner. De styrs av de politiker som inv\u00e5narna i regionen har valt i regionvalet. Politikerna tar beslut i regionfullm\u00e4ktige. Regionernas fr\u00e4msta uppgift \u00e4r att ansvara f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden i regionen. Regionerna ser ocks\u00e5 till att det finns kollektivtrafik som bussar, sp\u00e5rvagnar och tunnelbanor. De ansvarar ocks\u00e5 f\u00f6r l\u00e4nsmuseerna.<\/p>\n<p><strong>Kommunernas ansvar<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r ocks\u00e5 uppdelat i 290 kommuner. Den st\u00f6rsta kommunen \u00e4r Sveriges huvudstad Stockholm d\u00e4r det bor n\u00e4stan en miljon m\u00e4nniskor. Den minsta kommunen \u00e4r Dorotea i V\u00e4sterbottens l\u00e4n som har f\u00e4rre \u00e4n 3 000 inv\u00e5nare. Kommunerna styrs av politiker som inv\u00e5narna har valt i kommunvalet. De tar beslut i kommunfullm\u00e4ktige. De flesta politikerna i kommunen har vanliga jobb och arbetar med politik p\u00e5 fritiden. I kommunen finns n\u00e4mnder som ansvarar f\u00f6r olika omr\u00e5den.<\/p>\n<p>Exempelvis ansvarar kulturn\u00e4mnden f\u00f6r biblioteken och utbildningsn\u00e4mnden ansvarar f\u00f6r skolorna i kommunen. Ledam\u00f6terna i n\u00e4mnderna v\u00e4ljs av kommunfullm\u00e4ktige. Kommunerna ansvarar f\u00f6r mycket av den service som finns f\u00f6r inv\u00e5narna, till exempel vatten och avlopp, omsorg f\u00f6r \u00e4ldre och barn, sn\u00f6r\u00f6jning, parksk\u00f6tsel och utbildning f\u00f6r vuxna. Beslut i kommunen p\u00e5verkar d\u00e4rf\u00f6r ofta m\u00e4nniskors vardag mer direkt \u00e4n beslut i riksdagen.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-371 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085103.png\" alt=\"\" width=\"206\" height=\"263\" \/><\/p>\n<p><strong>Sveriges statsskick<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r en konstitutionell monarki. Det betyder att statschefen \u00e4r en kung eller drottning som inte har n\u00e5gon politisk makt. Kungen fungerar som en symbol f\u00f6r Sverige, g\u00f6r statsbes\u00f6k i andra l\u00e4nder och tar emot statschefer fr\u00e5n andra l\u00e4nder n\u00e4r de kommer till Sverige.<\/p>\n<p>Sveriges kung heter Carl XVI Gustaf och hans f\u00f6rstf\u00f6dda dotter Victoria \u00e4r kronprinsessa. D\u00e4refter st\u00e5r Victorias dotter Estelle p\u00e5 tur att bli monark.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Politiska val och partier<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om politiska val och partier. Politiska<br \/>\npartier har olika id\u00e9er om hur landet ska styras och<br \/>\nf\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n folket f\u00f6r att deras kandidater ska<br \/>\nbli valda till riksdagen, regionerna, kommunerna eller<br \/>\nEU. Alla kan engagera sig aktivt i partipolitiken.<\/p>\n<p><strong>Val och r\u00f6stning<\/strong><br \/>\nVal till riksdag, regionfullm\u00e4ktige och kommunfullm\u00e4ktige h\u00e5lls vart fj\u00e4rde \u00e5r. Val till EU-parlamentet h\u00e5lls vart femte \u00e5r. Alla som har r\u00f6str\u00e4tt kan r\u00f6sta p\u00e5 de partier som de tycker har den b\u00e4sta politiken. F\u00f6r att ha r\u00e4tt att r\u00f6sta ska man ha fyllt 18 \u00e5r. F\u00f6r att r\u00f6sta i riksdagsvalet m\u00e5ste man \u00e4ven vara svensk medborgare. F\u00f6r att r\u00f6sta i kommun- och<br \/>\nregionvalen beh\u00f6ver man inte vara svensk medborgare men ska ha bott och varit folkbokf\u00f6rd i Sverige under sammanlagt tre \u00e5r.<\/p>\n<p>EUmedborgare eller medborgare i Norden beh\u00f6ver endast vara folkbokf\u00f6rda i landet. EU-medborgare r\u00f6star till EU-parlamentet i det land d\u00e4r de \u00e4r folkbokf\u00f6rda. Det inneb\u00e4r att olika val har olika regler f\u00f6r vem som f\u00e5r r\u00f6sta.<\/p>\n<p><strong>Folkomr\u00f6stningar<\/strong><br \/>\nIbland h\u00e5lls folkomr\u00f6stningar om en s\u00e4rskild fr\u00e5ga. De kan h\u00e5llas nationellt, i en region eller i en kommun. Folkomr\u00f6stningarna \u00e4r r\u00e5dgivande \u2013 politikerna m\u00e5ste inte f\u00f6lja resultatet. \u00c5r 2003 h\u00f6ll Sverige en folkomr\u00f6stning om valutan euro. Folket r\u00f6stade nej till att byta ut den svenska kronan mot euro och Sverige beh\u00f6ll den svenska kronan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-372 size-full aligncenter\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085535.png\" alt=\"\" width=\"407\" height=\"270\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085535.png 407w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085535-300x199.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 407px) 100vw, 407px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Alla r\u00f6star i ett r\u00f6stb\u00e5s eftersom valet \u00e4r hemligt.<\/span><\/p>\n<p><strong>S\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r det till att r\u00f6sta<\/strong><br \/>\nDe som har r\u00e4tt att r\u00f6sta f\u00e5r ett r\u00f6stkort hemskickat f\u00f6re valet d\u00e4r det st\u00e5r vilken vallokal man ska g\u00e5 till. Men det g\u00e5r ocks\u00e5 bra att r\u00f6sta i f\u00f6rv\u00e4g p\u00e5 s\u00e4rskilda platser. I vallokalen finns valsedlar till de olika partierna. Valen \u00e4r hemliga. Alla r\u00f6star bakom en sk\u00e4rm s\u00e5 att ingen annan ska kunna se vilket val man g\u00f6r.<\/p>\n<p><strong>Politiska partier<\/strong><br \/>\nPolitiska partier samlar m\u00e4nniskor med gemensamma id\u00e9er om hur samh\u00e4llet ska styras. De f\u00f6resl\u00e5r olika l\u00f6sningar och driver fr\u00e5gor som de tycker \u00e4r viktiga. Det inneb\u00e4r att de som r\u00f6star har olika alternativ att v\u00e4lja mellan. Alla som vill kan ocks\u00e5 bli medlemmar i ett politiskt parti f\u00f6r att p\u00e5verka inneh\u00e5llet i politiken. Det g\u00e5r \u00e4ven att starta ett nytt parti tillsammans med andra. Under valr\u00f6relsen inf\u00f6r valen f\u00f6rs\u00f6ker partierna \u00f6vertyga v\u00e4ljarna genom debatter, m\u00f6ten, politisk reklam och kampanjer.<\/p>\n<p><strong>Proportionella val<\/strong><br \/>\nProportionella val betyder att partierna f\u00e5r platser i riksdagen eller i region- och kommunfullm\u00e4ktige utifr\u00e5n den andel r\u00f6ster de f\u00e5tt. Om ett parti f\u00e5r tjugo procent av folkets r\u00f6ster, s\u00e5 f\u00e5r de tjugo procent av platserna. Ofta beh\u00f6ver partierna d\u00e4rf\u00f6r samarbeta f\u00f6r att f\u00e5 majoritet f\u00f6r sina politiska f\u00f6rslag.<\/p>\n<p>F\u00f6r att ett parti ska komma in i riksdagen m\u00e5ste det f\u00e5 minst fyra procent av r\u00f6sterna i valet. Regeln om fyra procent finns f\u00f6r att hindra att f\u00f6r m\u00e5nga partier kommer in i riksdagen vilket skulle g\u00f6ra det sv\u00e5rare att skapa stabila majoriteter.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-373 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085836.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085836.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-085836-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Inf\u00f6r valen bedriver de olika partierna valkampanjer p\u00e5 gator och torg. <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">De informerar v\u00e4ljarna om sin politik.\u2003<\/span><\/p>\n<p><strong>Politiska partier i riksdagen<\/strong><br \/>\nH\u00e4r listas de partier som sitter i riksdagen fram till valet 2026 (i bokstavsordning). I region- och kommunvalen brukar det finnas s\u00e4rskilda partier som endast har en politik f\u00f6r just sin region eller kommun \u2013 inte p\u00e5 riksniv\u00e5.<\/p>\n<p>\u203a\u2002Centerpartiet (C)<br \/>\n\u203a\u2002Kristdemokraterna (KD)<br \/>\n\u203a\u2002Liberalerna (L)<br \/>\n\u203a\u2002Milj\u00f6partiet (MP)<br \/>\n\u203a\u2002Moderaterna (M)<br \/>\n\u203a\u2002Socialdemokraterna (S)<br \/>\n\u203a\u2002Sverigedemokraterna (SD)<br \/>\n\u203a\u2002V\u00e4nsterpartiet (V)<\/p>\n<p><strong>Lag och r\u00e4tt<\/strong><br \/>\nKapitlet handlar om lagar som alla m\u00e5ste f\u00f6lja. Lagarna finns f\u00f6r att samh\u00e4llet ska fungera och de skyddar m\u00e4nniskor. R\u00e4ttsv\u00e4sendet ser till att lagarna f\u00f6ljs, utreder brott och d\u00f6mer dem som bryter mot lagen. R\u00e4ttss\u00e4kerhet inneb\u00e4r att alla behandlas lika inf\u00f6r lagen och har r\u00e4tt till en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng.<\/p>\n<p><strong>Grundlagarna<\/strong><br \/>\nGrundlagarna \u00e4r sv\u00e5rare att \u00e4ndra \u00e4n andra lagar. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsf\u00f6rordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.<br \/>\nLagboken med Sveriges rikes lag.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-375\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-090406.png\" alt=\"\" width=\"208\" height=\"141\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Lagboken med Sveriges rikes lag. <\/span><\/p>\n<p><strong>Regeringsformen<\/strong><br \/>\nRegeringsformen s\u00e4ger att all offentlig makt utg\u00e5r fr\u00e5n folket, att riksdagen stiftar lagar och att regeringen styr landet. Den garanterar medborgarnas grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter, beskriver statschefens roll och hur myndigheterna fungerar.<\/p>\n<p><strong><em>Ur regeringsformen:<\/em><\/strong><br \/>\n<em>All offentlig makt i Sverige utg\u00e5r fr\u00e5n folket.<\/em><br \/>\n<em>Den offentliga makten ska ut\u00f6vas med respekt f\u00f6r alla m\u00e4nniskors<\/em><br \/>\n<em>lika v\u00e4rde och f\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskans frihet och v\u00e4rdighet.<\/em><\/p>\n<p><strong>Tryckfrihetsf\u00f6rordningen<\/strong><br \/>\nTryckfrihetsf\u00f6rordningen skyddar det fria ordet i tryckt form. Den ger alla r\u00e4tt att fritt ge ut b\u00f6cker, tidningar och tidskrifter.<\/p>\n<p><strong>Yttrandefrihetsgrundlagen<\/strong><br \/>\nYttrandefrihetsgrundlagen ger alla r\u00e4tt att uttrycka sina tankar och \u00e5sikter fritt, till exempel i radio, i tv och i dagstidningar. Alla som bor i Sverige har r\u00e4tt att vara med i och bilda f\u00f6reningar och att demonstrera. Tryckfrihetsf\u00f6rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar allts\u00e5 r\u00e4tten att uttrycka \u00e5sikter, men vissa yttranden \u00e4r f\u00f6rbjudna i lag. Det \u00e4r till exempel f\u00f6rbjudet att kr\u00e4nka och f\u00f6rtala personer eller grupper. S\u00e5dana brott kallas f\u00f6rtal, hets mot folkgrupp eller hatbrott. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rbjudet att sprida information som kan skada Sveriges s\u00e4kerhet, till exempel hemligheter om det svenska f\u00f6rsvaret.<\/p>\n<p><strong>Successionsordningen<\/strong><br \/>\nSuccessionsordningen \u00e4r den grundlag som best\u00e4mmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande.<\/p>\n<p><em><strong>Allemansr\u00e4tten \u00e4r skyddad i grundlagen<\/strong><\/em><br \/>\nDen omfattande svenska allemansr\u00e4tten skyddas i regeringsformen. Den s\u00e4ger vad man f\u00e5r och inte f\u00e5r g\u00f6ra ute i naturen. Allemansr\u00e4tten ger alla m\u00f6jlighet att vara i naturen oavsett vem som \u00e4ger marken. Det g\u00e5r bra att g\u00e5, cykla, paddla, s\u00e4tta upp t\u00e4lt, g\u00f6ra upp eld och plocka b\u00e4r, svamp och blommor. Men det g\u00e4ller att vara ansvarsfull och inte skada naturen eller st\u00f6ra mark\u00e4garen. Det \u00e4r till exempel inte till\u00e5tet att g\u00e5 p\u00e5 bondens \u00e5krar, g\u00e5 in i n\u00e5gon annans tr\u00e4dg\u00e5rd eller kasta skr\u00e4p i naturen. Vissa v\u00e4xter \u00e4r ovanliga och skyddas av<br \/>\nlagen. Dem f\u00e5r man inte plocka.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-376 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-090552.png\" alt=\"\" width=\"380\" height=\"272\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-090552.png 380w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-090552-300x215.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 380px) 100vw, 380px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Allemansr\u00e4tten \u00e4r en mycket gammal tradition som \u00e4r skyddad i grundlagen.<\/span><\/p>\n<p><strong>R\u00e4ttsv\u00e4sendet<\/strong><br \/>\nAllemansr\u00e4tten \u00e4r en mycket gammal tradition som \u00e4r skyddad i grundlagen. Det svenska r\u00e4ttsv\u00e4sendet best\u00e5r av olika myndigheter som arbetar f\u00f6r att se till att lagar f\u00f6ljs och att staten ut\u00f6var sin makt enligt lagen:<\/p>\n<p>\u203a\u2002Polisen f\u00f6rhindrar, utreder och bek\u00e4mpar brott.<br \/>\n\u203a\u2002\u00c5klagarmyndigheten avg\u00f6r om personer som misst\u00e4nks f\u00f6r brott ska st\u00e4llas inf\u00f6r en domstol.<br \/>\n\u203a\u2002Domstolar granskar bevis och fattar d\u00e4refter beslut om p\u00e5f\u00f6ljd, som b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse, eller om frik\u00e4nnande.<br \/>\n\u203a\u2002Brottsoffermyndigheten tar hand om personer som utsatts f\u00f6r brott.<br \/>\n\u203a\u2002Kriminalv\u00e5rden ansvarar bland annat f\u00f6r f\u00e4ngelser och f\u00f6r att d\u00f6mda personer avtj\u00e4nar sina straff.<\/p>\n<p><strong>R\u00e4ttss\u00e4kerhet<\/strong><br \/>\nR\u00e4ttss\u00e4kerhet betyder att alla behandlas lika inf\u00f6r lagen och f\u00e5r en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng. Ingen ska d\u00f6mas utan en process, d\u00e4r bevis och fakta granskas noggrant. Domstolarna \u00e4r oberoende. Regering eller riksdag kan inte best\u00e4mma hur de ska d\u00f6ma. R\u00e4ttss\u00e4kerhet inneb\u00e4r ocks\u00e5 att alla har r\u00e4tt att f\u00f6rsvara sig med hj\u00e4lp av en advokat och kan \u00f6verklaga en dom om man anser att den \u00e4r fel.<\/p>\n<p><strong>Domstolar<\/strong><br \/>\nDomstolarna bed\u00f6mer om n\u00e5gon \u00e4r skyldig till brott och vilken p\u00e5f\u00f6ljd personen i s\u00e5 fall ska f\u00e5, till exempel b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse. En person som \u00e4r misst\u00e4nkt f\u00f6r ett brott ska betraktas som oskyldig tills dess att den d\u00f6mts f\u00f6r brottet. Domstolarna hj\u00e4lper ocks\u00e5 till n\u00e4r personer \u00e4r oeniga till exempel vid v\u00e5rdnadstvister mellan f\u00f6r\u00e4ldrar (tvistem\u00e5l). Det g\u00e5r att \u00f6verklaga en dom vilket betyder att man ber en h\u00f6gre domstol att titta p\u00e5 fallet igen.<\/p>\n<p>Det finns tre niv\u00e5er av domstolar:<br \/>\n\u203a\u2002Tingsr\u00e4tten \u2013 f\u00f6rsta instans, d\u00e4r brottsm\u00e5l och tvistem\u00e5l b\u00f6rjar.<br \/>\n\u203a\u2002Hovr\u00e4tten \u2013 pr\u00f6var fall som har \u00f6verklagats fr\u00e5n tingsr\u00e4tten.<br \/>\n\u203a\u2002H\u00f6gsta domstolen (HD) \u2013 pr\u00f6var bara vissa viktiga fall som redan<br \/>\ng\u00e5tt igenom tingsr\u00e4tt och hovr\u00e4tt.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-378 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091241.png\" alt=\"\" width=\"403\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091241.png 403w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091241-300x200.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 403px) 100vw, 403px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">R\u00e4tteg\u00e5ngar h\u00e5lls i domstolar, till exempel i tingsr\u00e4tten.<\/span><\/p>\n<p><strong>Polisen<\/strong><br \/>\nPolisens uppgift \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla lag och ordning och att f\u00f6rebygga och utreda brott. Polisen samarbetar med skolor, kommuner, f\u00f6retag, f\u00f6reningar och med andra myndigheter f\u00f6r att g\u00f6ra samh\u00e4llet tryggt. Polisen kan hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som r\u00e5kat ut f\u00f6r brott eller beh\u00f6ver skydd. Man kan ocks\u00e5 kontakta polisen om man ser n\u00e5got farligt eller misst\u00e4nkt. Polisen g\u00f6r pass och nationella id-kort till svenska medborgare och beslutar om olika tillst\u00e5nd, till exempel f\u00f6r en demonstration.<\/p>\n<p><strong>Brottsutredning<\/strong><br \/>\nN\u00e4r n\u00e5gon misst\u00e4nks f\u00f6r ett brott finns en process f\u00f6r att garantera r\u00e4ttss\u00e4kerheten:<\/p>\n<p><strong>1<\/strong> <strong>Polisanm\u00e4lan:<\/strong> Den som uts\u00e4tts f\u00f6r ett brott anm\u00e4ler det till polisen.<br \/>\n<strong>2<\/strong> <strong>F\u00f6rh\u00f6r:<\/strong> Polisen tar reda p\u00e5 mer f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nt.<br \/>\n<strong>3<\/strong> <strong>F\u00f6runders\u00f6kning:<\/strong> Polisen samlar bevis och pratar med vittnen.<br \/>\n<strong>4<\/strong> <strong>Anh\u00e5llan:<\/strong> Om polisen har starka misstankar mot n\u00e5gon kan den personen gripas. En \u00e5klagare kan sedan anh\u00e5lla personen. Den misst\u00e4nkte kan d\u00e5 h\u00e5llas inl\u00e5st i upp till 72 timmar.<br \/>\n<strong>5<\/strong> <strong>H\u00e4ktning:<\/strong> Om bevisen blir fler och misstankarna blir starkare, kan personen bli h\u00e4ktad. Det betyder att en domstol beslutar att en misst\u00e4nkt person ska h\u00e5llas inl\u00e5st under en l\u00e4ngre tid.<\/p>\n<p><strong>R\u00e4tteg\u00e5ng<\/strong><br \/>\nEfter brottsutredningen best\u00e4mmer en \u00e5klagare om det ska bli en r\u00e4tteg\u00e5ng i domstol. Under r\u00e4tteg\u00e5ngen f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5klagaren bevisa att den som \u00e4r anklagad f\u00f6r brottet, den \u00e5talade, \u00e4r skyldig. Den \u00e5talade har r\u00e4tt till en f\u00f6rsvarsadvokat som kan ifr\u00e5gas\u00e4tta \u00e5klagarens bevis och l\u00e4gga fram egna bevis. Domaren lyssnar p\u00e5 deras argument och best\u00e4mmer<br \/>\nom den misst\u00e4nkte \u00e4r skyldig och vilken p\u00e5f\u00f6ljd som i s\u00e5 fall ska delas ut.<\/p>\n<p>En person kan bland annat d\u00f6mas till b\u00f6ter eller till f\u00e4ngelse. Om personen bed\u00f6ms vara oskyldig s\u00e5 frik\u00e4nns den. I tingsr\u00e4tten d\u00f6mer ocks\u00e5 s\u00e5 kallade n\u00e4mndem\u00e4n tillsammans med domaren. De ska representera allm\u00e4nheten och ge insyn i r\u00e4ttsprocessen. N\u00e4mndem\u00e4nnen \u00e4r utsedda av de politiska partierna.<\/p>\n<p><strong>Straffmyndighet och belastningsregister<\/strong><br \/>\nI Sverige \u00e4r en person straffmyndig och kan bli \u00e5talad f\u00f6r ett brott fr\u00e5n 15 \u00e5rs \u00e5lder. Under 2026 har regeringen l\u00e4mnat ett f\u00f6rslag om att straffmyndighets\u00e5ldern ska s\u00e4nkas till 13 \u00e5r vid allvarliga brott. N\u00e4r ett yngre barn g\u00f6r n\u00e5got brottsligt, \u00e4r det socialtj\u00e4nsten som best\u00e4mmer vad som ska h\u00e4nda med barnet. Den som d\u00f6ms f\u00f6r vissa allvarliga brott registreras i ett s\u00e5 kallat belastningsregister. Det kan g\u00f6ra det sv\u00e5rare att f\u00e5 jobb, k\u00f6rkort eller medborgarskap.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Mediernas roll<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om medier som kan vara allt fr\u00e5n tidningar, film, radio och tv till internet och sociala medier. D\u00e4r sprids nyheter, kunskap och information som p\u00e5verkar alla m\u00e4nniskor i ett samh\u00e4lle.<\/p>\n<p><strong>Fria medier<\/strong><br \/>\nI en demokrati som Sverige \u00e4r medierna fria. Grundlagarna tryckfrihetsf\u00f6rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar r\u00e4tten att fritt f\u00e5 s\u00e4ga det vi tycker och att sprida \u00e5sikter. Staten kan inte best\u00e4mma eller p\u00e5verka vad som s\u00e4gs i medierna. Medierna informerar om nyheter och de fungerar som en plats d\u00e4r m\u00e4nniskor fritt kan diskutera samh\u00e4llet och vad som h\u00e4nder d\u00e4r. De \u00e4r ocks\u00e5 viktiga f\u00f6r n\u00f6je och underh\u00e5llning. Journalisterna ska kunna granska politiker och andra personer som har makt. D\u00e4rf\u00f6r finns offentlighetsprincipen som underl\u00e4ttar denna granskning. Den betyder att allm\u00e4nna handlingar fr\u00e5n myndigheter \u00e4r offentliga.<\/p>\n<p>Vem som helst har r\u00e4tt att ta del av dem om de inte \u00e4r hemliga (under sekretess). Det inneb\u00e4r att journalister kan beg\u00e4ra ut e-post och andra handlingar fr\u00e5n myndigheter f\u00f6r att granska hur beslut har fattats. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att det finns m\u00e5nga olika medier som ger oss nyheter. Staten ger d\u00e4rf\u00f6r ekonomiskt st\u00f6d till nyhetsmedier och dagstidningar. En person har r\u00e4tt att l\u00e4mna uppgifter till tidningar, radio och tv utan att straffas f\u00f6r det.<\/p>\n<p>Den som meddelar uppgifter till media har ocks\u00e5 r\u00e4tt att vara anonym. Tidningar, radio och tv har en ansvarig utgivare som \u00e4r juridiskt ansvarig f\u00f6r vad som publiceras. Det inneb\u00e4r att utgivaren m\u00e5ste f\u00f6lja lagar som skyddar mot f\u00f6rtal och kr\u00e4nkningar. Journalister ska kontrollera uppgifter med flera oberoende k\u00e4llor och kontrollera att k\u00e4llorna \u00e4r p\u00e5litliga.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-379 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091911.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"267\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091911.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-091911-300x197.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Journalister ska kunna granska personer som har makt.<\/span><\/p>\n<p><strong>Olika slags medier<\/strong><br \/>\nDet finns en stor m\u00e4ngd olika tidningar och tidskrifter i Sverige. Det finns ocks\u00e5 kommersiella radio- och tv-kanaler som f\u00e5r sina inkomster fr\u00e5n att s\u00e4lja reklamplats p\u00e5 sina kanaler eller genom att m\u00e4nniskor betalar f\u00f6r att kunna se en s\u00e4rskild tv-kanal.<\/p>\n<p><strong>Privat- och reklamfinansierade medier<\/strong><br \/>\nMedier som finansieras med reklam drivs ofta av privata f\u00f6retag. Det kan vara dagstidningar och kv\u00e4llstidningar som sprids b\u00e5de lokalt och \u00f6ver hela landet. Vissa g\u00e5r att prenumerera p\u00e5 medan andra s\u00e4ljs som enskilda exemplar varje dag. Tidningarna f\u00e5r ocks\u00e5 inkomster genom att s\u00e4lja plats f\u00f6r reklam. Idag finns de flesta tidningar ocks\u00e5 p\u00e5 internet och uppdateras med nyheter flera g\u00e5nger per dag.<\/p>\n<p><strong>Public service<\/strong><br \/>\nDet finns tre medief\u00f6retag som har ett speciellt uppdrag i Sverige. Dessa medief\u00f6retag \u00e4r Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). SR, SVT och UR kallas f\u00f6r public service. F\u00f6retagen som bedriver public service ska erbjuda m\u00e5nga olika typer av program. Public service-f\u00f6retagen ska vara oberoende av politiska och andra intressen. De ska rapportera om samh\u00e4llet och l\u00e5ta olika \u00e5sikter komma till tals utan att v\u00e4lja sida.<\/p>\n<p>De ska ocks\u00e5 ha ett brett utbud av program med nyheter, sport, underh\u00e5llning och kultur. De f\u00e5r inte tj\u00e4na pengar p\u00e5 reklam. De finansieras ist\u00e4llet genom en avgift som tas ut via skatten. Syftet \u00e4r att alla i landet ska ha tillg\u00e5ng till saklig information, oavsett var man bor eller hur mycket pengar man har.<\/p>\n<p><strong>Webb och sociala medier<\/strong><br \/>\nVem som helst kan skapa inneh\u00e5ll p\u00e5 webben och i sociala medier. Det inneb\u00e4r att inneh\u00e5llet som sprids d\u00e4r inte kontrolleras p\u00e5 samma s\u00e4tt som inneh\u00e5llet i andra medier.<\/p>\n<p><strong>K\u00e4llkritik<\/strong><br \/>\nInformation kan h\u00e4mtas fr\u00e5n olika k\u00e4llor som till exempel tidningar, b\u00f6cker, webbplatser, sociala medier, tv och radio. Men allt som publiceras i medierna \u00e4r inte alltid korrekt. Falska uppgifter kan spridas snabbt och p\u00e5verka m\u00e4nniskors \u00e5sikter. Att kontrollera och granska information kallas f\u00f6r att vara k\u00e4llkritisk. Det inneb\u00e4r att ifr\u00e5gas\u00e4tta och kontrollera om det man l\u00e4ser, ser eller h\u00f6r \u00e4r korrekt.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-380 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092243.png\" alt=\"\" width=\"407\" height=\"173\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092243.png 407w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092243-300x128.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 407px) 100vw, 407px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Vem som helst kan skapa inneh\u00e5ll p\u00e5 webben och i sociala medier.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, hur de har p\u00e5verkat lagarna i Sverige och om s\u00e4rskilda r\u00e4ttigheter f\u00f6r kvinnor, barn och minoritetsgrupper. Det handlar ocks\u00e5 om hur Sverige arbetar mot diskriminering och hatbrott.<\/p>\n<p><strong>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter g\u00e4ller alla<\/strong><br \/>\n<strong><em>Ur regeringsformen:<\/em><\/strong><br \/>\n<em>Det allm\u00e4nna ska verka f\u00f6r att alla m\u00e4nniskor ska kunna uppn\u00e5 <\/em><em>delaktighet och j\u00e4mlikhet i samh\u00e4llet och f\u00f6r att barns r\u00e4tt tas till <\/em><em>vara. Det allm\u00e4nna ska motverka diskriminering av m\u00e4nniskor p\u00e5 <\/em><em>grund av k\u00f6n, hudf\u00e4rg, nationellt eller etniskt ursprung, spr\u00e5klig eller <\/em><em>religi\u00f6s tillh\u00f6righet, funktionshinder, sexuell l\u00e4ggning, \u00e5lder eller <\/em><em>andra omst\u00e4ndigheter som g\u00e4ller den enskilde som person.<\/em><\/p>\n<p>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter grundar sig p\u00e5 id\u00e9n om att alla m\u00e4nniskor har r\u00e4ttigheter som \u00e4r lika f\u00f6r alla. Efter andra v\u00e4rldskriget 1945 best\u00e4mde sig 51 l\u00e4nder f\u00f6r att skapa F\u00f6renta nationerna (FN), f\u00f6r att f\u00f6rhindra krig i framtiden och f\u00f6r att skydda varje m\u00e4nniskas r\u00e4ttigheter. Ett av de f\u00f6rsta uppdragen f\u00f6r FN var att komma \u00f6verens om de r\u00e4ttigheter som alla<br \/>\nm\u00e4nniskor har och som ingen annan f\u00e5r f\u00f6rneka eller ta ifr\u00e5n dem. Alla ska till exempel ha r\u00e4tt till sjukv\u00e5rd och utbildning. Alla ska ha r\u00e4tt att \u00e4ta sig m\u00e4tta och att vara medborgare i ett land.<\/p>\n<p><strong>FN:s f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna<\/strong><br \/>\nFN presenterade den s\u00e5 kallade f\u00f6rklaringen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna 1948. Den inneh\u00e5ller totalt 30 best\u00e4mmelser som kallas artiklar. Den s\u00e4ger att alla m\u00e4nniskor \u00e4r f\u00f6dda fria och lika i v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter samt har r\u00e4tt till ett liv fritt fr\u00e5n v\u00e5ld.<\/p>\n<p><strong>Alla har r\u00e4tt:<\/strong><br \/>\n\u203a\u2002att s\u00e4ga sin \u00e5sikt och dela den med andra,<br \/>\n\u203a\u2002att arbeta, vila och ha semester fr\u00e5n arbetet,<br \/>\n\u203a\u2002att g\u00e5 i skolan,<br \/>\n\u203a\u2002att fly till, s\u00f6ka asyl och f\u00e5 skydd i ett annat land om ens liv \u00e4r i fara,<br \/>\n\u203a\u2002att tro p\u00e5 vilken religion man vill, eller att inte tro alls,<br \/>\n\u203a\u2002att inte bli diskriminerad p\u00e5 grund av k\u00f6n eller hudf\u00e4rg,<br \/>\n\u203a\u2002till en nationalitet. Ingen f\u00e5r fr\u00e5ntas sitt medborgarskap utan godk\u00e4nd<br \/>\noch saklig anledning enligt lagen.<\/p>\n<p>Diskriminering betyder att vissa m\u00e4nniskor behandlas s\u00e4mre \u00e4n andra. Det \u00e4r ett brott mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. I Sverige finns diskrimineringslagen. Den f\u00f6rbjuder diskriminering p\u00e5 grund av k\u00f6n, \u00e5lder, etnicitet, religion, sexuell l\u00e4ggning eller funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n<p><strong>J\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen<\/strong><br \/>\nSveriges politik f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet inneb\u00e4r att kvinnor och m\u00e4n ska ha samma r\u00e4ttigheter och skyldigheter och lika mycket makt att p\u00e5verka samh\u00e4llet och sina egna liv. Det kan inneb\u00e4ra att samh\u00e4llet beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra diskriminerande regler, motverka sexuellt v\u00e5ld och h\u00f6ja andelen kvinnliga chefer.<\/p>\n<p><strong>H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 hur Sverige har arbetat<\/strong><br \/>\n<strong>med j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen:<\/strong><br \/>\n\u203a\u2002Sverige vill ha lika m\u00e5nga kvinnor och m\u00e4n i politiken. Partierna uppmuntras att utse b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n till valen f\u00f6r att det ska bli lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n som \u00e4r politiker.<br \/>\n\u203a\u2002Det finns lagar som ska se till s\u00e5 att kvinnor och m\u00e4n f\u00e5r lika l\u00f6n f\u00f6r lika arbete. Arbetsplatser kontrolleras och fackf\u00f6rbund och myndigheter arbetar f\u00f6r att l\u00f6nerna ska bli r\u00e4ttvisa.<br \/>\n\u203a\u2002Skolor och myndigheter arbetar f\u00f6r att alla kvinnor och m\u00e4n ska ha samma m\u00f6jligheter till utbildning och personlig utveckling.<br \/>\n\u203a\u2002F\u00f6r\u00e4ldrapenningen g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n att vara hemma med barnen n\u00e4r de \u00e4r sm\u00e5. Staten informerar och uppmuntrar f\u00f6r\u00e4ldrar att dela p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldraledigheten.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-382 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092901.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092901.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-092901-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">M\u00e5let med Sveriges j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitik \u00e4r att kvinnor och m\u00e4n ska ha samma r\u00e4ttigheter och skyldigheter och lika mycket makt att p\u00e5verka samh\u00e4llet och sina egna liv.<\/span><\/p>\n<p><strong>K\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld och f\u00f6rtryck<\/strong><br \/>\nV\u00e5ld i n\u00e4ra relationer och hedersrelaterat v\u00e5ld och f\u00f6rtryck \u00e4r brottsligt enligt svensk lag. V\u00e5ld i n\u00e4ra relationer kan exempelvis vara att en person blir utsatt f\u00f6r v\u00e5ld av en familjemedlem. Ett exempel \u00e4r sexuellt v\u00e5ld. Sverige har en s\u00e5 kallad samtyckeslag. Det inneb\u00e4r att den som vill ha sex med en person m\u00e5ste f\u00f6rs\u00e4kra sig om att den andra personen deltar<br \/>\nfrivilligt. Det g\u00e4ller \u00e4ven n\u00e4r personerna \u00e4r gifta.<\/p>\n<p>Hedersrelaterat v\u00e5ld inneb\u00e4r att en familj eller grupp f\u00f6rs\u00f6ker kontrollera hur m\u00e4nniskor inom familjen eller gruppen beter sig. Det kan handla om fysiskt v\u00e5ld, psykisk press eller sociala hot mot vissa familjemedlemmar. Om en person blir utsatt f\u00f6r v\u00e5ld f\u00f6r att den bryter mot familjens eller sl\u00e4ktens regler kallas det f\u00f6r hedersrelaterat v\u00e5ld eller f\u00f6rtryck. Detta riktas inte bara mot kvinnor och flickor utan \u00e4ven pojkar, m\u00e4n och hbtqi-personer kan vara utsatta. V\u00e5ldet kan vara fysiskt eller handla om h\u00e5rd kontroll, exempelvis att bli tvingad till att gifta sig mot sin vilja. \u00c4ven barn\u00e4ktenskap, n\u00e4r n\u00e5gon som \u00e4r under 18 \u00e5r gifter sig, \u00e4r f\u00f6rbjudet enligt svensk lag.<\/p>\n<p>J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten ansvarar f\u00f6r det nationella arbetet mot<br \/>\nhedersrelaterat v\u00e5ld och f\u00f6rtryck. Staten finansierar st\u00f6dverksamhet, skyddade boenden och organisationer som arbetar med utsatta personer.<\/p>\n<p><strong>Sexk\u00f6pslagen<\/strong><br \/>\nI Sverige \u00e4r det olagligt att k\u00f6pa sex. Personen som k\u00f6per sex kan straffas, men inte den som s\u00e4ljer det. Genom att rikta straffet mot k\u00f6paren vill lagen markera att det inte \u00e4r acceptabelt att utnyttja n\u00e5gon sexuellt mot betalning.<\/p>\n<p><strong>Barns r\u00e4ttigheter<\/strong><br \/>\nFN har kommit \u00f6verens om en konvention om barns r\u00e4ttigheter. Barnkonventionen ska skydda alla barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Sedan 2020 \u00e4r barnkonventionen lag i Sverige.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-383 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093159.png\" alt=\"\" width=\"405\" height=\"269\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093159.png 405w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093159-300x199.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 405px) 100vw, 405px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Sverige var det f\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden som beslutade att det \u00e4r f\u00f6rbjudet att sl\u00e5 <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">barn. Idag har ca 70 l\u00e4nder i v\u00e4rlden f\u00f6rbjudit v\u00e5ld mot barn.<\/span><\/p>\n<p>Det \u00e4r viktigt att f\u00f6r\u00e4ldrar och vuxna som arbetar med barn vet vilka r\u00e4ttigheter barn har f\u00f6r att kunna hj\u00e4lpa dem att f\u00e5 sina r\u00e4ttigheter respekterade. Den svenska staten har det yttersta ansvaret f\u00f6r att alla Sveriges lagar st\u00f6djer barnkonventionen. Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner ska till\u00e4mpa barnkonventionen. Det betyder till<br \/>\nexempel att:<\/p>\n<p>\u203a Politiker och myndigheter ska fr\u00e5ga barn vad de tycker innan de best\u00e4mmer n\u00e5got som p\u00e5verkar barnen.<br \/>\n\u203a Om f\u00f6r\u00e4ldrarna ska skiljas och de inte \u00e4r \u00f6verens om var barnet ska bo s\u00e5 ska domstolen fr\u00e5ga \u00e4ven barnet vad det vill.<br \/>\n\u203a Kommuner ska t\u00e4nka p\u00e5 barns b\u00e4sta n\u00e4r de till exempel bygger nya bost\u00e4der, lekplatser eller skolor.<br \/>\n\u203a H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden och skolor ska arbeta f\u00f6r att inget barn ska bli diskriminerat.<\/p>\n<p>Barnkonventionen s\u00e4ger att det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna, eller en annan v\u00e5rdnadshavare, som har ansvaret f\u00f6r barnets uppfostran, utveckling och f\u00f6r att barnet har det bra. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta har v\u00e5rdnadshavarna r\u00e4tt till st\u00f6d fr\u00e5n samh\u00e4llet, till exempel fr\u00e5n kommunen eller h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. Allt v\u00e5ld mot barn \u00e4r f\u00f6rbjudet b\u00e5de enligt barnkonventionen och svensk<br \/>\nlag. Brottet kan ge f\u00e4ngelse. Sverige var 1979 det f\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden som beslutade att det \u00e4r f\u00f6rbjudet att sl\u00e5 barn. V\u00e5ld mot barn kan handla om misshandel, psykiskt v\u00e5ld, sexuella \u00f6vergrepp eller kvinnlig k\u00f6nsstympning. F\u00f6rbudet mot v\u00e5ld g\u00e4ller alla och \u00f6verallt, i hemmet och i hela samh\u00e4llet.<\/p>\n<p><strong>Minoriteters r\u00e4ttigheter<\/strong><br \/>\nSverige ger s\u00e4rskilt skydd till vissa minoritetsgrupper.<\/p>\n<p><strong>Nationella minoriteter och urfolk<\/strong><br \/>\nFlera folkgrupper har bott mycket l\u00e4nge i Sverige och har egna spr\u00e5k, kulturer och identiteter som skiljer sig fr\u00e5n majoritetsbefolkningens. Tidigare hade de ofta inte samma r\u00e4ttigheter som majoritetsbefolkningen och blev diskriminerade. \u00c5r 2000 erk\u00e4nde Sverige judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. De nationella minoriteterna har r\u00e4tt att anv\u00e4nda sina minoritetsspr\u00e5k jiddisch, romani chib, samiska, finska och me\u00e4nkieli i myndighetskontakter, i f\u00f6rskola och i \u00e4ldreomsorg.<\/p>\n<p>Samer \u00e4r ocks\u00e5 ett erk\u00e4nt urfolk. Samerna har en l\u00e5ngvarig och mycket stark relation till ett stort landomr\u00e5de som str\u00e4cker sig \u00f6ver Sverige, Norge, Finland och Ryssland och som kallas f\u00f6r S\u00e1pmi. Som urfolk har samerna s\u00e4rskilda r\u00e4ttigheter kopplade till mark och naturresurser i svenska S\u00e1pmi. De har ett eget folkvalt parlament, som kallas Sametinget. Sametinget representerar den samiska befolkningen i fr\u00e5gor som r\u00f6r spr\u00e5k, kultur och identitet. Det \u00e4r ett r\u00e5dgivande organ som \u00e4ven har vissa myndighetsuppgifter.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-384 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093544.png\" alt=\"\" width=\"405\" height=\"270\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093544.png 405w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093544-300x200.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 405px) 100vw, 405px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Medlemmar i samebyar har r\u00e4tt att bedriva rensk\u00f6tsel i Sverige inom s\u00e4rskilda <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">betesomr\u00e5den.<\/span><\/p>\n<p><strong>Hbtqi-personer<\/strong><br \/>\nHbtqi-personer \u00e4r m\u00e4nniskor med annan k\u00f6nsidentitet eller sexualitet \u00e4n majoriteten. F\u00f6rkortningen \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. I Sverige \u00e4r diskriminering av m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av sexuell l\u00e4ggning, k\u00f6nsidentitet och k\u00f6nsuttryck f\u00f6rbjudet enligt diskrimineringslagen. R\u00e4tten att leva med vem man vill \u00e4r skyddad i lag. Det \u00e4r till\u00e5tet att gifta sig med en person av samma k\u00f6n. 1944 blev det lagligt att vara homosexuell i Sverige. \u00c5r 2003 fick homosexuella par r\u00e4tt att adoptera barn. \u00c5r 2009 till\u00e4t Svenska kyrkan homosexuella att gifta sig i kyrkan.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-385 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093726.png\" alt=\"\" width=\"405\" height=\"267\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093726.png 405w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093726-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 405px) 100vw, 405px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Pridet\u00e5get \u00e4r en demonstration f\u00f6r r\u00e4ttigheter och mot diskriminering <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">av hbtqi-personer.<\/span><\/p>\n<p><strong>Personer med funktionsneds\u00e4ttning<\/strong><br \/>\nPersoner med funktionsneds\u00e4ttning kan m\u00f6ta hinder eller riskera diskriminering i samh\u00e4llet. D\u00e4rf\u00f6r finns det lagar i Sverige som ska skydda dem fr\u00e5n att bli diskriminerade. Det finns ocks\u00e5 lagar f\u00f6r att ge personer med funktionsneds\u00e4ttning m\u00f6jlighet att delta i samh\u00e4llet p\u00e5 j\u00e4mlika villkor.<\/p>\n<p><strong>Arbetet mot diskriminering<\/strong><br \/>\nDiskrimineringsombudsmannen (DO) \u00e4r en statlig myndighet som arbetar f\u00f6r allas lika r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter. DO ska se till att diskrimineringslagen f\u00f6ljs. Enligt diskrimineringslagen \u00e4r det f\u00f6rbjudet f\u00f6r f\u00f6retag och organisationer att behandla m\u00e4nniskor s\u00e4mre \u00e4n andra p\u00e5 grund av deras k\u00f6n, k\u00f6nsidentitet eller k\u00f6nsuttryck, religion eller annan tro, \u00e5lder, etnisk tillh\u00f6righet, funktionsneds\u00e4ttning eller sexuell l\u00e4ggning.<\/p>\n<p>Arbetsplatser och skolor ska arbeta med aktiva \u00e5tg\u00e4rder mot diskriminering. Om n\u00e5gon beg\u00e5r ett brott mot personer f\u00f6r att de tillh\u00f6r en viss grupp kallas det f\u00f6r hatbrott. G\u00e4rningspersonen f\u00e5r ett str\u00e4ngare straff om brottet har ett hatbrottsmotiv.<\/p>\n<p><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">Arbetsmarknad<\/span> och privatekonomi<\/strong><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, om arbete, arbetsl\u00f6shet, arbetsgivare och arbetstagare. Det handlar ocks\u00e5 om den privata ekonomin.<\/p>\n<p><strong>S\u00e5 fungerar arbetsmarknaden<\/strong><br \/>\nArbetsmarknaden kan delas upp i offentlig och privat sektor. Den offentliga sektorn best\u00e5r av verksamheter som staten, regionerna och kommunerna ansvarar f\u00f6r och som finansieras med skatter. Arbeten som sjukv\u00e5rdspersonal, l\u00e4rare, barnsk\u00f6tare, polis och brandman h\u00f6r till den offentliga sektorn.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-386 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093935.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"265\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093935.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-093935-300x196.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Den offentliga sektorn finansieras via skatten. D\u00e4r jobbar cirka 30 procent av alla <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">som arbetar i Sverige. Den privata sektorn \u00e4r alla privata f\u00f6retag. D\u00e4r jobbar cirka <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">70 procent av arbetskraften.<\/span><\/p>\n<p>Med den privata sektorn menas alla f\u00f6retag som \u00e4gs privat. Det \u00e4r allt fr\u00e5n butiker, restauranger, fabriker och byggf\u00f6retag till f\u00f6retag som arbetar med juridik, ekonomi och transport. Omkring 70 procent av alla som jobbar i Sverige arbetar inom den privata sektorn.<br \/>\nArbetsmarknaden ser olika ut i Sverige. I stora st\u00e4der finns m\u00e5nga f\u00f6retag inom olika branscher, till exempel inom tj\u00e4nster och handel. I mindre st\u00e4der och orter finns ofta industrier som st\u00e5lverk, pappersbruk eller fabriker som ligger n\u00e4ra n\u00f6dv\u00e4ndiga naturresurser.<\/p>\n<p><strong>Arbetsmarknadens parter<\/strong><br \/>\nP\u00e5 arbetsmarknaden finns arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare anst\u00e4ller och betalar l\u00f6n till arbetstagarna. B\u00e5de arbetstagare och arbetsgivare har organiserat sig i egna organisationer f\u00f6r att ta vara p\u00e5 sina intressen p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n<p><strong>Organisationer<\/strong><br \/>\n<strong>Arbetsgivarorganisationerna representerar arbetsgivarna. De st\u00f6rsta \u00e4r:<\/strong><br \/>\n\u203a\u2002Svenskt n\u00e4ringsliv f\u00f6r privata f\u00f6retag.<br \/>\n\u203a\u2002Arbetsgivarverket och SKR (Sveriges kommuner och regioner) f\u00f6r offentliga arbetsplatser.<br \/>\nFackliga organisationer representerar arbetstagarna.<\/p>\n<p><strong>De st\u00f6rsta fackliga centralorganisationerna \u00e4r:<\/strong><br \/>\n\u203a\u2002Landsorganisationen i Sverige (LO).<br \/>\n\u203a\u2002Tj\u00e4nstem\u00e4nnens centralorganisation (TCO).<br \/>\n\u203a\u2002Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).<\/p>\n<p>Fackf\u00f6rbunden arbetar f\u00f6r att de anst\u00e4llda ska f\u00e5 det b\u00e4ttre. De f\u00f6rhandlar om l\u00f6ner med arbetsgivaren och kan hj\u00e4lpa till om en medlem f\u00e5r problem p\u00e5 arbetet. Inom varje facklig centralorganisation finns m\u00e5nga olika fackf\u00f6rbund. Det \u00e4r de anst\u00e4llda p\u00e5 arbetsplatserna som kan vara medlemmar i fackf\u00f6rbunden. Fackf\u00f6rbunden och arbetsgivarorganisationerna f\u00f6rhandlar om och tecknar s\u00e5 kallade kollektivavtal om l\u00f6ner och arbetsvillkor.<\/p>\n<p>De g\u00e4ller alla anst\u00e4llda p\u00e5 de arbetsplatser som ing\u00e5r i avtalet. I Sverige best\u00e4ms allts\u00e5 l\u00f6ner genom f\u00f6rhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, inte av staten.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-387 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094321.png\" alt=\"\" width=\"407\" height=\"257\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094321.png 407w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094321-300x189.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 407px) 100vw, 407px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">De anst\u00e4lldas organisationer \u00e4r fackf\u00f6rbunden. De f\u00f6rhandlar med arbetsgivarna och kommer \u00f6verens med dem om l\u00f6ner och villkor f\u00f6r de anst\u00e4llda.<\/span><\/p>\n<p><strong>Lagar och regler p\u00e5 arbetsmarknaden<\/strong><br \/>\nDet finns lagar p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6r att skydda de anst\u00e4lldas r\u00e4ttigheter och skapa en trygg arbetsmilj\u00f6. Till exempel finns lagar om arbetstider, arbetsmilj\u00f6 och semester. Arbetsgivaren m\u00e5ste ocks\u00e5 betala avgifter till staten f\u00f6r de anst\u00e4lldas pension och sjukf\u00f6rs\u00e4kring.<\/p>\n<p><strong>Skatt p\u00e5 arbete<\/strong><br \/>\nAlla som arbetar betalar skatt p\u00e5 sin l\u00f6n. Hur mycket man betalar beror<br \/>\np\u00e5 inkomsten. Det \u00e4r olagligt att arbeta utan att betala skatt.<\/p>\n<p><strong>A-kassan \u2013 en f\u00f6rs\u00e4kring vid arbetsl\u00f6shet<\/strong><br \/>\nArbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r en arbetsl\u00f6s person att ha en inkomst. Arbetsl\u00f6shetskassan (A-kassan) \u00e4r en ekonomisk f\u00f6rening som betalar ut pengar till arbetsl\u00f6sa medlemmar. F\u00f6r att f\u00e5 ers\u00e4ttning m\u00e5ste man ha arbetat tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga timmar under en best\u00e4md period och vara aktivt arbetss\u00f6kande. Ers\u00e4ttningen fr\u00e5n A-kassan finansieras av staten och av medlemmarnas medlemsavgifter.<\/p>\n<p><strong>Privatekonomi i Sverige<\/strong><br \/>\nPrivatekonomi handlar om m\u00e4nniskors privata inkomster och utgifter. Inkomster kan vara l\u00f6n eller bidrag, och utgifter \u00e4r kostnader f\u00f6r till exempel boende, mat och kl\u00e4der. L\u00f6nen i Sverige \u00e4r ganska h\u00f6g j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra l\u00e4nder. Hur mycket man tj\u00e4nar beror p\u00e5 yrke, utbildning, erfarenhet och bransch. Staten ger ocks\u00e5 pengar genom socialf\u00f6rs\u00e4kringar som till exempel pension, sjukpenning och barnbidrag. M\u00e4nniskor kan spara pengar p\u00e5 bankkonton, i fonder eller aktier.<\/p>\n<p>M\u00e5nga tar l\u00e5n fr\u00e5n banken f\u00f6r att k\u00f6pa bostad eller bil. Under de senaste decennierna har bostadspriserna i m\u00e5nga delar av Sverige stigit kraftigt. Bostadsl\u00e5n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ofta en stor del av privatekonomin. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att k\u00f6pa saker p\u00e5 kredit, till exempel med kreditkort, men r\u00e4ntan \u00e4r ofta h\u00f6g p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e5n.<\/p>\n<p>Kronofogdemyndigheten \u00e4r en statlig myndighet som ser till att skulder blir betalda. Myndigheten kan ocks\u00e5 hj\u00e4lpa personer med stora skulder att f\u00e5 ordning p\u00e5 ekonomin, det kallas f\u00f6r skuldsanering.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-388 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094620.png\" alt=\"\" width=\"409\" height=\"250\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094620.png 409w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-094620-300x183.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 409px) 100vw, 409px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Alla som har haft en inkomst under \u00e5ret ska deklarera sin inkomst till Skatteverket.<\/span><\/p>\n<p><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">V\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet som ska ge alla inv\u00e5nare en grundl\u00e4ggande ekonomisk och social trygghet. V\u00e4lf\u00e4rden finansieras genom skatter. Stat, regioner och kommuner bidrar till v\u00e4lf\u00e4rden p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n<p><strong>Skatter f\u00f6r Sveriges v\u00e4lf\u00e4rd<\/strong><br \/>\nV\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet handlar om att m\u00e4nniskor ska kunna leva ett tryggt liv, till exempel genom att ha tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd, utbildning och till ekonomiskt st\u00f6d vid sjukdom eller arbetsl\u00f6shet. En stat kan ge sina inv\u00e5nare en god v\u00e4lf\u00e4rd n\u00e4r det finns tillr\u00e4ckliga inkomster till statens, regionernas och kommunernas budgetar. Dessa pengar kan till exempel anv\u00e4ndas till sjukv\u00e5rd och skola. En stor del av pengarna kommer fr\u00e5n skatter.<\/p>\n<p>Skatterna g\u00f6r att m\u00e5nga viktiga tj\u00e4nster kan finansieras gemensamt, till exempel skola, sjukv\u00e5rd och v\u00e4gar. Skatt betalas inte bara av personer som arbetar, utan till exempel ocks\u00e5 av f\u00f6retag. Det finns \u00e4ven en skatt (moms) p\u00e5 varor och tj\u00e4nster. Ju fler som jobbar och ju mer varor och tj\u00e4nster som k\u00f6ps och s\u00e4ljs, desto mer pengar f\u00e5r staten, regionerna och kommunerna in till v\u00e4lf\u00e4rden. En del v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster drivs av privata f\u00f6retag men de finansieras fortfarande med skattemedel.<\/p>\n<p><strong>Exempel p\u00e5 olika slags skatter<\/strong><br \/>\n<strong>\u203a\u2002Inkomstskatt:<\/strong> En del av l\u00f6nen man f\u00e5r som anst\u00e4lld g\u00e5r till staten, regionen och kommunen som skatt.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002 Moms (merv\u00e4rdesskatt):<\/strong> Denna skatt betalar man n\u00e4r man k\u00f6per varor och tj\u00e4nster.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002Arbetsgivaravgifter:<\/strong> Arbetsgivare betalar avgifter till staten f\u00f6r sina anst\u00e4llda, ut\u00f6ver deras l\u00f6ner. Pengarna g\u00e5r till bland annat sjukf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner.<\/p>\n<p><strong>Stat, regioner och kommuner har olika ansvar<\/strong><br \/>\n<strong>Statligt finansierad v\u00e4lf\u00e4rd<\/strong><br \/>\nStaten finansierar bland annat pensioner, sjukf\u00f6rs\u00e4kring, f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring, arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring, studiest\u00f6d och barnbidrag. Staten finansierar ocks\u00e5 h\u00f6gre utbildning och forskning inom h\u00f6gskolor och universitet.<\/p>\n<p><strong>Regionerna ansvarar f\u00f6r sjukv\u00e5rden<\/strong><br \/>\nSveriges 21 regioner tar ut skatt av sina inv\u00e5nare. De ska bland annat erbjuda h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd till alla. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra det driver och finansierar de sjukhus och v\u00e5rdcentraler.<br \/>\nSjukv\u00e5rden bedrivs i huvudsak i offentlig regi men det finns \u00e4ven privata v\u00e5rdgivare som finansieras med skattemedel.<\/p>\n<p><em><strong>Olika slags sjukv\u00e5rd<\/strong><\/em><br \/>\n<strong>\u203a\u2002Prim\u00e4rv\u00e5rd:<\/strong> v\u00e5rdcentraler, barnav\u00e5rds- och m\u00f6drav\u00e5rdscentraler.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002Sjukhusv\u00e5rd:<\/strong> akutsjukhus, l\u00e4nssjukhus och universitetssjukhus d\u00e4r till exempel operationer och avancerad behandling utf\u00f6rs.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002\u00d6vrigt:<\/strong> psykiatrisk v\u00e5rd, rehabilitering och tandv\u00e5rd.<\/p>\n<p><strong>Kommunerna har ett stort ansvar<\/strong><br \/>\nKommunerna best\u00e4mmer sj\u00e4lva hur mycket inv\u00e5narna ska betala i skatt till kommunen och vad pengarna ska anv\u00e4ndas till. Det \u00e4r kommunen som ser till s\u00e5 att det finns tillg\u00e5ng till skolor och utbildning. Det \u00e4r kommunens ansvar att gamla och sjuka kan f\u00e5 hj\u00e4lp n\u00e4r de inte klarar vardagen p\u00e5 egen hand.<\/p>\n<p><strong>Exempel p\u00e5 kommunalt styrd v\u00e4lf\u00e4rd:<\/strong><br \/>\n<strong>\u203a\u2002Barnomsorg:<\/strong> F\u00f6rskolor och fritidshem.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002Skolor och utbildning:<\/strong> I alla kommuner finns grundskolor f\u00f6r barn mellan 6 och 16 \u00e5r. Dessutom finns det gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002 \u00c4ldreomsorg:<\/strong> \u00c4ldre personer beh\u00f6ver ofta hj\u00e4lp med praktiska saker i vardagen som att st\u00e4da, laga mat, tv\u00e4tta, handla varor samt med personlig hygien. Enligt svensk lag ska kommuner erbjuda \u00e4ldre st\u00f6d och hj\u00e4lp. Kommunen kan hj\u00e4lpa till med v\u00e5rd och service s\u00e5 att de \u00e4ldre kan bo kvar i sina hem. Om det inte fungerar att bo kvar hemma kan de flytta till ett boende anpassat f\u00f6r \u00e4ldre personer.<br \/>\n<strong>\u203a\u2002Socialtj\u00e4nsten:<\/strong> I varje kommun finns en socialtj\u00e4nst som ansvarar f\u00f6r att de som beh\u00f6ver f\u00e5r st\u00f6d och skydd. Det kan vara omsorg, v\u00e5rd och service, r\u00e5dgivning, ekonomisk hj\u00e4lp och annat bist\u00e5nd. Det kan handla om familjer som inte har tillr\u00e4ckligt med pengar, personer som inte har n\u00e5gonstans att bo, m\u00e4nniskor med missbruksproblem eller som \u00e4r utsatta f\u00f6r hot och v\u00e5ld. Socialtj\u00e4nsten kan ocks\u00e5 ge st\u00f6d och hj\u00e4lp till personer med funktionsneds\u00e4ttning och ge r\u00e5d om och hj\u00e4lp till arbete och studier.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-389 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095340.png\" alt=\"\" width=\"398\" height=\"269\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095340.png 398w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095340-300x203.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 398px) 100vw, 398px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Staten, regionerna och kommunerna har ansvar f\u00f6r olika delar av v\u00e4lf\u00e4rden. Alla medborgare ska kunna k\u00e4nna en grundtrygghet i samh\u00e4llet oavsett hur gamla de \u00e4r eller vilken livssituation de befinner sig i.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Sveriges moderna historia<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om hur Sverige har g\u00e5tt fr\u00e5n ett fattigt jordbruksland till ett h\u00f6gteknologiskt v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle p\u00e5 tv\u00e5hundra \u00e5r. Den f\u00f6r\u00e4ndringen har pr\u00e4glats av konflikter, reformer och avg\u00f6rande v\u00e4gval.<\/p>\n<p><strong>Fr\u00e5n jordbrukssamh\u00e4lle till industrisamh\u00e4lle<\/strong><br \/>\nF\u00f6r tv\u00e5hundra \u00e5r sedan var Sverige ett typiskt jordbruksland. N\u00e4stan hela befolkningen bodde p\u00e5 landet och arbetade med att odla jorden och att sk\u00f6ta djur. St\u00e4derna var sm\u00e5. J\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder i Europa var Sverige vid den h\u00e4r tiden ett fattigt land. Mycket av detta f\u00f6r\u00e4ndrades under 1800-talet. Effektiva maskiner uppfanns och industrier v\u00e4xte fram i hela Europa. Sverige b\u00f6rjade utvecklas till ett industrisamh\u00e4lle. M\u00e5nga flyttade till st\u00e4derna och b\u00f6rjade arbeta i fabriker.<\/p>\n<p><strong>Befolknings\u00f6kning<\/strong><br \/>\nI b\u00f6rjan av 1800-talet fanns det omkring 2,5 miljoner inv\u00e5nare i Sverige. Hundra \u00e5r senare var befolkningen dubbelt s\u00e5 stor. Orsaken var b\u00e4ttre jordbruksmetoder som gav mer mat och medicinska framsteg som minskade risken att barn dog av sjukdomar. Men Sverige var fortfarande fattigt och m\u00e5nga hade sv\u00e5rt att f\u00e5 arbete. D\u00e4rf\u00f6r valde m\u00e5nga att l\u00e4mna Sverige. \u00d6ver en miljon svenskar utvandrade till USA mellan 1850 och 1920 i hopp om ett b\u00e4ttre liv.<\/p>\n<p><strong>Industrialisering<\/strong><br \/>\nDe f\u00f6rsta st\u00f6rre industrierna startades i Sverige i mitten av 1800-talet. Det var s\u00e5gverk som producerade tr\u00e4varor och industrier som tillverkade st\u00e5l. S\u00e5 sm\u00e5ningom byggdes fler fabriker, exempelvis industrier som tillverkade skor och kl\u00e4der och verkstadsindustrier. M\u00e5nga flyttade till st\u00e4derna vilket p\u00e5verkade bostadsf\u00f6rh\u00e5llanden, arbetsmarknad och infrastruktur.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-390 size-full aligncenter\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095558.png\" alt=\"\" width=\"400\" height=\"247\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095558.png 400w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095558-300x185.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">V\u00e4verskan Hanna Keller p\u00e5 Tuppens textilfabrik i Norrk\u00f6ping, 1910.<\/span><\/p>\n<p><strong>Sveriges v\u00e4g till demokrati<\/strong><br \/>\nKungen, adelsm\u00e4n, kyrkan, k\u00f6pm\u00e4n och b\u00f6nder hade l\u00e4nge haft den politiska makten i Sverige. Men n\u00e4r samh\u00e4llet industrialiserades och blev mer modernt p\u00e5 1800-talet, kr\u00e4vde allt fler m\u00e4nniskor att ocks\u00e5 det politiska systemet skulle f\u00f6r\u00e4ndras. En f\u00f6rsta st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring skedde 1809. D\u00e5 antog riksdagen en ny grundlag som innebar att kungens makt blev begr\u00e4nsad. 1865 kom en annan grundlags\u00e4ndring som gjorde att fler m\u00e4nniskor fick r\u00f6str\u00e4tt till riksdagen och adeln och pr\u00e4sterna f\u00f6rlorade sitt gamla politiska inflytande.<\/p>\n<p>Det var viktiga f\u00f6r\u00e4ndringar men \u00e4n hade inte demokrati inf\u00f6rts. Kvinnor saknade fortfarande r\u00f6str\u00e4tt och kunde inte bli valda till politiska uppdrag. Bland m\u00e4nnen var det endast de med en viss inkomst eller f\u00f6rm\u00f6genhet som fick r\u00f6sta. De som var rikast hade flera r\u00f6ster.<\/p>\n<p><strong>Folkr\u00f6relserna<\/strong><br \/>\nEn viktig faktor f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till verklig demokrati i Sverige var landets folkr\u00f6relser. M\u00e4nniskor organiserade sig f\u00f6r att kr\u00e4va sina r\u00e4ttigheter, till exempel \u00e5tta timmars arbetsdag, r\u00f6str\u00e4tt och religionsfrihet. Det var frivilliga f\u00f6reningar som samlade m\u00e4nniskor runt gemensamma intressen. M\u00e5nga av folkr\u00f6relserna finns fortfarande kvar. Hundratusentals m\u00e4nniskor engagerade sig i folkr\u00f6relsernas verksamheter redan under 1800-talet. De startade egna bibliotek och studiecirklar och man ordnade m\u00f6ten f\u00f6r medlemmarna.<\/p>\n<p>Fyra av de st\u00f6rsta var arbetarr\u00f6relsen, frikyrkor\u00f6relsen, kvinnor\u00f6relsen och nykterhetsr\u00f6relsen. Folkr\u00f6relserna anv\u00e4nde lagliga metoder f\u00f6r att f\u00f6ra fram sina budskap. De demonstrerade p\u00e5 gator och torg, h\u00f6ll protestm\u00f6ten, publicerade b\u00f6cker och skrev artiklar i tidningar.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-391 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095754.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"265\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095754.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095754-300x197.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Nykterhetsr\u00f6relsen var en tidig folkr\u00f6relse som arbetade f\u00f6r att m\u00e4nniskor skulle <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">sluta dricka alkohol \u2013 spritmissbruket var utbrett p\u00e5 1800-talet.<\/span><\/p>\n<p><strong>Demokratins genombrott<\/strong><br \/>\n1909 genomf\u00f6rde riksdagen en lagf\u00f6r\u00e4ndring som gjorde att n\u00e4stan alla m\u00e4n fick r\u00e4tt att r\u00f6sta. S\u00e4rskilt kvinnor\u00f6relsen drev nu p\u00e5 f\u00f6r att detta skulle g\u00e4lla \u00e4ven f\u00f6r kvinnor. Beslutet om allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt 1918 kom efter m\u00e5nga \u00e5r av protester och politisk oro.1921 genomf\u00f6rdes det f\u00f6rsta riksdagsvalet d\u00e4r b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor fick r\u00f6sta och d\u00e4r kvinnor kunde bli riksdagsledam\u00f6ter. D\u00e4rmed hade Sverige blivit en demokrati.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-392 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095911.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"262\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095911.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-095911-300x194.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">1921 fick b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor r\u00f6sta i riksdagsvalet.<\/span><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget<\/strong><br \/>\nUnder f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget (1914\u20131918) f\u00f6rklarade sig Sverige neutralt. \u00c4ven om Sverige stod utanf\u00f6r kriget drabbades landet av brist p\u00e5 mat och andra viktiga varor. Det ledde till demonstrationer och protester.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-393 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100014.png\" alt=\"\" width=\"407\" height=\"264\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100014.png 407w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100014-300x195.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 407px) 100vw, 407px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">P\u00e5 1930-talet fick m\u00e5nga l\u00e4genheter moderna k\u00f6k och badrum. Det gjorde livet<\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">enklare f\u00f6r familjer med barn.<\/span><\/p>\n<p><strong>Modernisering och folkhem<\/strong><br \/>\nUnder 1920- och 1930-talen moderniserades samh\u00e4llet ytterligare. Ny teknik f\u00f6r\u00e4ndrade vardagen f\u00f6r m\u00e5nga. Fler fick exempelvis tillg\u00e5ng till elektrisk str\u00f6m och \u00e4ven om m\u00e5nga fortfarande bodde tr\u00e5ngt och saknade vattentoaletter blev bost\u00e4derna l\u00e5ngsamt b\u00e4ttre. Men tiden efter demokratins genombrott var ocks\u00e5 orolig med stora konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. M\u00e5nga var arbetsl\u00f6sa och klasskillnaderna var fortfarande stora. Det var vanligt med strejker f\u00f6r b\u00e4ttre l\u00f6ner och arbetsvillkor. \u00c5r 1931 sk\u00f6t milit\u00e4ren mot arbetare p\u00e5 en plats som heter \u00c5dalen n\u00e4r de demonstrerade. Flera personer d\u00f6dades och h\u00e4ndelsen skakade om Sverige och visade hur djupa konflikterna var.<\/p>\n<p><strong>Den svenska modellen<\/strong><br \/>\nM\u00e5nga ville hitta fredliga l\u00f6sningar p\u00e5 konflikterna. \u00c5r 1938 sl\u00f6ts ett avtal mellan arbetsgivare och fackf\u00f6rbund i Saltsj\u00f6baden n\u00e4ra Stockholm. D\u00e4rf\u00f6r kallas avtalet f\u00f6r Saltsj\u00f6badsavtalet. Det blev viktigt f\u00f6r samarbetet mellan fackf\u00f6reningar och arbetsgivare i Sverige och lade grunden f\u00f6r den s\u00e5 kallade svenska modellen. Modellen inneb\u00e4r att arbetsgivare och fackf\u00f6rbund, inte politikerna, kommer \u00f6verens om villkoren p\u00e5 arbetsmarknaden i s\u00e5 kallade kollektivavtal. Den svenska modellen p\u00e5verkar fortfarande hur l\u00f6ner och arbetsvillkor best\u00e4ms i Sverige idag.<\/p>\n<p><strong>Id\u00e9n om folkhemmet<\/strong><br \/>\n1928 formulerade partiledaren f\u00f6r Socialdemokraterna, Per Albin Hansson, id\u00e9n om folkhemmet. Han beskrev det som en id\u00e9 om ett samh\u00e4lle d\u00e4r alla skulle kunna k\u00e4nna trygghet och gemenskap, oavsett bakgrund. Klasskillnaderna och de politiska mots\u00e4ttningarna skulle minska.<\/p>\n<p><strong>Det moderna samh\u00e4llets m\u00f6rka baksidor<\/strong><br \/>\nDet moderna samh\u00e4llet som v\u00e4xte fram p\u00e5 1930-talet gjorde livet l\u00e5ngsamt b\u00e4ttre f\u00f6r de flesta, men inte f\u00f6r alla. Ett exempel p\u00e5 detta var den utbredda rasismen vid den h\u00e4r tiden. Det f\u00f6rekom s\u00e5 kallad \u201drasbiologisk\u201d forskning som drabbade minoriteter som samer, tornedalingar, judar och romer. Riksdagen stiftade \u00e4ven s\u00e4rskilda lagar som gjorde det sv\u00e5rare f\u00f6r<br \/>\nvissa folkgrupper som romer och judar att invandra till Sverige.<\/p>\n<p>Ett annat exempel g\u00e4ller m\u00e4nniskor som inte ans\u00e5gs passa in i samh\u00e4llet och som placerades p\u00e5 sjukhus eller andra v\u00e5rdinr\u00e4ttningar, ibland f\u00f6r resten av livet. S\u00e4rskilt personer med psykiska sjukdomar eller funktionsneds\u00e4ttningar drabbades av detta. F\u00f6rst p\u00e5 senare tid har Sverige gjort upp med denna m\u00f6rka historia och gett viss uppr\u00e4ttelse \u00e5t m\u00e4nniskor<br \/>\nsom drabbades.<\/p>\n<p><strong>Andra v\u00e4rldskriget<\/strong><br \/>\n\u00c4ven under andra v\u00e4rldskriget (1939\u20131945) h\u00f6ll sig Sverige neutralt och utanf\u00f6r striderna, men landet hamnade flera g\u00e5nger i sv\u00e5ra situationer. Till exempel n\u00e4r Finland anf\u00f6lls av Sovjetunionen och n\u00e4r Nazityskland ockuperade Danmark och Norge. F\u00f6r att minska risken att dras in i kriget till\u00e4t den svenska regeringen tyska soldater att resa genom Sverige p\u00e5 v\u00e4g<br \/>\ntill det ockuperade Norge och till Finland.<\/p>\n<p>Under F\u00f6rintelsen, n\u00e4r nazisterna m\u00f6rdade cirka 6 miljoner judar i Europa, \u00e4ndrade Sverige sitt s\u00e4tt att agera under kriget. P\u00e5 1930-talet hade Sverige en h\u00e5rd politik som gjorde det sv\u00e5rt f\u00f6r judar att flytta till landet. Den str\u00e4nga politiken fortsatte under krigets f\u00f6rsta \u00e5r, och d\u00e4rf\u00f6r kunde v\u00e4ldigt f\u00e5 judar fly till Sverige d\u00e5. Mot slutet av kriget f\u00f6r\u00e4ndrades<br \/>\npolitiken och Sverige gjorde olika insatser f\u00f6r att hj\u00e4lpa judar:<\/p>\n<p><strong>\u203a<\/strong> Omkring 7 000 danska judar flydde till Sverige med hj\u00e4lp av en dansk-svensk r\u00e4ddningsaktion.<br \/>\n<strong>\u203a<\/strong> Den svenska diplomaten Raoul Wallenberg gav judar skyddspass, papper som visade att de var under svenskt skydd och inte kunde skickas till koncentrationsl\u00e4ger.<br \/>\n<strong>\u203a<\/strong>\u2002I slutet av kriget r\u00e4ddade R\u00f6da Korset tusentals judar fr\u00e5n de tyska koncentrationsl\u00e4gren. De k\u00f6rdes \u00f6ver gr\u00e4nsen till Sverige i vita bussar.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-395 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100711.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"269\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100711.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-100711-300x199.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">I slutet av andra v\u00e4rldskriget r\u00e4ddade svenska R\u00f6da Korset m\u00e4nniskor fr\u00e5n <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">koncentrationsl\u00e4gren.<\/span><\/p>\n<p><strong>Rekord\u00e5ren<\/strong><br \/>\nEfter andra v\u00e4rldskriget hade Sverige under l\u00e5ng tid en stark ekonomisk tillv\u00e4xt. Arbetsl\u00f6sheten var mycket l\u00e5g, industrierna gick bra och m\u00e4nniskors levnadsstandard \u00f6kade snabbt. Socialdemokraterna fick stort st\u00f6d av v\u00e4ljarna och hade oftast regeringsmakten sj\u00e4lva under hela denna tid, fr\u00e5n 1945 till 1976. Tack vare den goda ekonomin kunde stora och<br \/>\nomfattande reformer genomf\u00f6ras. Det \u00e4r orsaken till att den h\u00e4r tiden ofta har kallats f\u00f6r de svenska rekord\u00e5ren.<\/p>\n<p><strong>V\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet<\/strong><br \/>\nEtt viktigt m\u00e5l under denna period var att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00e4nniskors levnadsstandard. Staten tog ett stort ansvar f\u00f6r detta och v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet byggdes ut mer och mer. De som arbetade fick till exempel r\u00e4tt till 40 timmars arbetsvecka med lediga l\u00f6rdagar och fem veckors semester med full betalning. R\u00e4tten till betald semester f\u00f6r\u00e4ndrade vardagen f\u00f6r industriarbetare. B\u00e4ttre l\u00f6ner gjorde att fler fick r\u00e5d att skaffa bil, k\u00f6pa sommarstuga och \u00e5ka p\u00e5 utlandssemester. Sjukv\u00e5rden och \u00e4ldreomsorgen byggdes ut och f\u00f6rb\u00e4ttrades. Det sociala skyddsn\u00e4tet med barnbidrag,<br \/>\nsjukf\u00f6rs\u00e4kring och pensioner blev ocks\u00e5 b\u00e4ttre. M\u00e5nga av de r\u00e4ttigheter och trygghetssystem som finns i Sverige idag har sin grund i denna period.<\/p>\n<p><strong>Sverige blir ett invandrarland<\/strong><br \/>\nDen starka ekonomiska utvecklingen bidrog till att fler m\u00e4nniskor flyttade fr\u00e5n landsbygden till st\u00e4derna f\u00f6r att arbeta. Samtidigt invandrade m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n till exempel Finland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet f\u00f6r att arbeta h\u00e4r. Sverige, som under 1800-talet hade varit ett utvandrarland, blev nu ett invandrarland. Den snabba inflyttningen till st\u00e4derna skapade brist p\u00e5 bost\u00e4der. F\u00f6r att l\u00f6sa detta problem startade staten det s\u00e5 kallade miljonprogrammet under 1960-talet. M\u00e5let var att bygga en miljon bost\u00e4der p\u00e5 tio \u00e5r.<\/p>\n<p>Nya bostadsomr\u00e5den v\u00e4xte fram i st\u00e4dernas f\u00f6rorter. D\u00e4r var l\u00e4genheterna st\u00f6rre och mer moderna \u00e4n i st\u00e4dernas centrum och det fanns tillg\u00e5ng till aff\u00e4rer, sjukv\u00e5rd och skolor.<\/p>\n<p><strong>J\u00e4mst\u00e4lldhet och kulturf\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><br \/>\nUnder rekord\u00e5ren \u00f6kade b\u00e5de j\u00e4mlikhet och j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 olika s\u00e4tt. L\u00f6neskillnaderna mellan m\u00e4n och kvinnor minskade. Allt fler kvinnor b\u00f6rjade arbeta utanf\u00f6r hemmet och daghem f\u00f6r barnen byggdes ut f\u00f6r att g\u00f6ra detta m\u00f6jligt. 1960-talet var ett \u00e5rtionde d\u00e5 m\u00e5nga ungdomar protesterade mot or\u00e4ttvisor och hade ett starkt engagemang f\u00f6r fred, milj\u00f6 och internationell solidaritet. Du-reformen p\u00e5 1960-talet innebar att m\u00e4nniskor b\u00f6rjade s\u00e4ga \u201ddu\u201d till varandra i st\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda titlar eller \u201dni\u201d. Ocks\u00e5 detta speglade ett mer j\u00e4mlikt samh\u00e4lle. Samtidigt skedde andra kulturella f\u00f6r\u00e4ndringar. I b\u00f6rjan av 1960-talet kom tv-apparaten som \u00e4ndrade hur m\u00e4nniskor tog del av nyheter och underh\u00e5llning.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-396 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101046.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"264\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101046.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101046-300x196.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Under de s\u00e5 kallade rekord\u00e5ren fick anst\u00e4llda l\u00e4ngre semester och de b\u00f6rjade resa <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">med flyg till s\u00f6dra Europa.<\/span><\/p>\n<p><strong>Informationssamh\u00e4llet och globalisering<\/strong><br \/>\nFr\u00e5n mitten av 1970-talet gick Sverige igenom ytterligare en stor samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring. Industrisamh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrades till ett informationsoch kunskapssamh\u00e4lle. F\u00f6r\u00e4ndringen m\u00e4rktes f\u00f6rst som en ekonomisk kris. Konkurrensen \u00f6kade n\u00e4r l\u00e4nder i andra delar av v\u00e4rlden b\u00f6rjade producera billigare varor. Flera stora industrier i Sverige gick s\u00e5 d\u00e5ligt att de fick l\u00e4ggas ned och arbetsl\u00f6sheten \u00f6kade. Bland annat som en reaktion p\u00e5 krisen fick Sverige 1976 en regering som inte var socialdemokratisk. Detta blev b\u00f6rjan p\u00e5 en period med omv\u00e4xlande socialdemokratiska och borgerliga regeringar.<\/p>\n<p><strong>Informationssamh\u00e4llet<\/strong><br \/>\nUnder informationssamh\u00e4llets period inleddes en snabb teknisk utveckling. Det nya h\u00f6gteknologiska samh\u00e4llet v\u00e4xte fram efter de ekonomiska kriserna och f\u00f6r\u00e4ndrade synen p\u00e5 utbildning. I det nya informationssamh\u00e4llet beh\u00f6vde m\u00e4nniskor mer utbildning. Universitet och h\u00f6gskolor byggdes ut och fler m\u00e4nniskor studerade l\u00e4ngre \u00e4n tidigare. Behovet av ett livsl\u00e5ngt l\u00e4rande \u00f6kade, eftersom kunskap snabbt blev gammal n\u00e4r den tekniska utvecklingen gick allt fortare. Det ledde ocks\u00e5 till att m\u00f6jligheterna f\u00f6r vuxenutbildning \u00f6kade.<\/p>\n<p><strong>Ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle<\/strong><br \/>\nUnder 1990-talet b\u00f6rjade invandringen till Sverige att \u00f6ka igen. M\u00e5nga kom nu som flyktingar fr\u00e5n diktaturer eller fr\u00e5n krigsdrabbade l\u00e4nder i olika delar av v\u00e4rlden. Segregeringen och fr\u00e4mlingsfientligheten \u00f6kade. Det gjorde att integrering och att motverka utanf\u00f6rskap blev viktigt i samh\u00e4llsdebatt och politik.<\/p>\n<p><strong>Individens r\u00e4ttigheter<\/strong><br \/>\nFr\u00e5n 1980-talet fick individens r\u00e4ttigheter st\u00f6rre betydelse i samh\u00e4llet. Allt fler m\u00e4nniskor ville sj\u00e4lva kunna v\u00e4lja till exempel skola och v\u00e5rd. \u00d6kad valfrihet blev d\u00e4rf\u00f6r en allt viktigare politisk fr\u00e5ga. Samtidigt st\u00e4rktes r\u00e4ttigheterna f\u00f6r barn och olika minoriteter. Lagarna mot diskriminering blev fler. Nu f\u00f6r\u00e4ndrades \u00e4ven synen p\u00e5 hbtqipersoner. Fr\u00e5n att tidigare ha varit starkt diskriminerade blev b\u00e5de homosexuella och m\u00e4nniskor med andra k\u00f6nsuttryck allt mer accepterade.<\/p>\n<p><strong>Digital revolution och globalisering<\/strong><br \/>\nEn stor f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n och med 1990-talet var den digitala revolutionen. Datorer, internet, smarta telefoner och nu p\u00e5 senare tid \u00e4ven artificiell intelligens (AI), har f\u00f6r\u00e4ndrat hur m\u00e4nniskor arbetar, studerar, kommunicerar och tar del av information. Digitaliseringen har underl\u00e4ttat snabb handel, internationellt samarbete och informationsutbyte. Sverige har i dag utvecklats till ett h\u00f6gteknologiskt informationssamh\u00e4lle, d\u00e4r digital teknik och kontakter med hela v\u00e4rlden \u00e4r en del av vardagen.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-397 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101303.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"262\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101303.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-101303-300x195.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Den digitala revolutionen har f\u00f6r\u00e4ndrat hela samh\u00e4llet.<\/span><\/p>\n<p><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">Sverige och omv\u00e4rlden<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om Sveriges samarbete med omv\u00e4rlden, det nordiska, europeiska och globala samarbetet och om Sveriges s\u00e4kerhetspolitik.<\/p>\n<p><strong>Nordiskt och europeiskt samarbete<\/strong><br \/>\n<strong>Nordiskt samarbete<\/strong><br \/>\nSverige samarbetar med de andra nordiska l\u00e4nderna Danmark, Finland, Island och Norge fr\u00e4mst genom Nordiska r\u00e5det och Nordiska ministerr\u00e5det. De b\u00e5da r\u00e5den kommer \u00f6verens i olika fr\u00e5gor som sedan respektive land kan genomf\u00f6ra.<\/p>\n<p><strong>EU och Europar\u00e5det<\/strong><br \/>\nEU (Europeiska unionen) \u00e4r ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan flera europeiska l\u00e4nder. Samarbetet startade efter andra v\u00e4rldskriget f\u00f6r att skapa fred och stabilitet i Europa. Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. EU-l\u00e4nderna samarbetar inom m\u00e5nga omr\u00e5den som jordbruk, ekonomi, milj\u00f6, handel och migration. De fattar gemensamma beslut och tar fram lagar som g\u00e4ller i alla medlemsl\u00e4nder. En viktig tanke med EU \u00e4r att l\u00e4nderna blir starkare tillsammans.<\/p>\n<p>Samarbetet inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor kan studera, flytta, arbeta och s\u00e4lja varor fritt mellan l\u00e4nderna. Det kallas f\u00f6r de fyra friheterna. Det inneb\u00e4r till exempel att alla EU-medborgare kan arbeta eller studera i ett annat EU-land. Sverige \u00e4r ocks\u00e5 medlem i Europar\u00e5det \u2013 en europeisk organisation som bildades 1949 och som arbetar f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, demokrati och r\u00e4ttsstatens principer. D\u00e4r finns till exempel Europeiska domstolen f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna (Europadomstolen).<\/p>\n<p><strong>Globalt samarbete<\/strong><br \/>\n<strong>F\u00f6renta nationerna (FN)<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r medlem i FN. N\u00e4stan alla v\u00e4rldens l\u00e4nder \u00e4r med i FN som grundandes 1946 efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n<p><em><strong>FN:s syfte \u00e4r att:<\/strong><\/em><br \/>\n<strong>\u203a<\/strong>\u2002Bevara fred och s\u00e4kerhet i v\u00e4rlden.<br \/>\n<strong>\u203a<\/strong>\u2002L\u00f6sa konflikter och stoppa krig.<br \/>\n<strong>\u203a<\/strong>\u2002Arbeta f\u00f6r alla folks lika v\u00e4rde och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande.<br \/>\n<strong>\u203a<\/strong>\u2002Arbeta f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och friheter.<\/p>\n<p><strong>Sveriges samarbete f\u00f6r utveckling i v\u00e4rlden<\/strong><br \/>\nStyrelsen f\u00f6r internationellt utvecklingssamarbete (Sida) \u00e4r en statlig myndighet som arbetar f\u00f6r att minska fattigdom och f\u00f6rtryck i v\u00e4rlden. Genom Sida st\u00f6djer Sverige andra l\u00e4nder med att utveckla demokrati, j\u00e4mst\u00e4lldhet, ekonomi och ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik<\/strong><br \/>\n<strong>Den l\u00e5nga fredens historia<\/strong><br \/>\nSenast Sverige f\u00f6rde krig mot en annan stat var i b\u00f6rjan av 1800-talet. Sverige \u00e4r ett av f\u00e5 l\u00e4nder i v\u00e4rlden som har haft fred under s\u00e5 l\u00e5ng sammanh\u00e4ngande tid. I ett krig mot Ryssland 1808\u20131809 f\u00f6rlorade Sverige Finland, som hade varit en del av Sverige under n\u00e4stan 700 \u00e5r. N\u00e5gra \u00e5r senare tvingades Norge in i en union med Sverige som ett resultat av<br \/>\nNapoleonkrigen. Norge blev p\u00e5 fredlig v\u00e4g en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat 1905. Efter dessa h\u00e4ndelser har politiken i Sverige varit inriktad p\u00e5 att undvika nya krig.<\/p>\n<p>Efter andra v\u00e4rldskriget hamnade v\u00e4rlden och Europa i ett kallt krig. Det var en konflikt mellan tv\u00e5 block, ett v\u00e4stligt block fr\u00e4mst med USA och deras allierade och ett \u00f6stligt block med Sovjetunionen och dess allierade. Blocken hotade varandra med k\u00e4rnvapen och starka milit\u00e4rmakter. Danmark och Norge ansl\u00f6t sig till Nordatlantiska f\u00f6rdragsorganisationen<br \/>\n(Nato). Sverige fortsatte att vara neutralt och valde att st\u00e5 utanf\u00f6r Nato.<\/p>\n<p><strong>Efter kalla krigets slut<\/strong><br \/>\n1991 f\u00f6r\u00e4ndrades s\u00e4kerhetsl\u00e4get i Europa d\u00e5 Sovjetunionen f\u00f6ll och det kalla kriget var \u00f6ver. Sverige gick med i EU 1995 och blev mer integrerat i europeiskt samarbete. N\u00e4r Ryssland angrep Ukraina 2022, \u00f6kade oron f\u00f6r s\u00e4kerheten i Norden. Sverige och Finland valde d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e4stan samtidigt ans\u00f6ka om medlemskap i Nato \u2013 en f\u00f6rsvarsallians som syftar till att skydda medlemsl\u00e4nderna. Sverige blev medlem \u00e5r 2024.<\/p>\n<p><strong>Sveriges f\u00f6rsvar<\/strong><br \/>\nSverige ansvarar f\u00f6r att skydda landet och dess inv\u00e5nare. Alla som bor i Sverige och \u00e4r mellan 16 och 70 \u00e5r kan bli tvungna att hj\u00e4lpa till att f\u00f6rsvara landet, om det beh\u00f6vs. Det kallas f\u00f6r totalf\u00f6rsvarsplikt. Det svenska totalf\u00f6rsvaret omfattar b\u00e5de det milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret och det civila f\u00f6rsvaret.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-399 size-full aligncenter\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-114814.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"268\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-114814.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-114814-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Svenska soldater deltog i en Nato-\u00f6vning efter intr\u00e4det i Nato 2024.<\/span><\/p>\n<p>Det milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret best\u00e5r av F\u00f6rsvarsmakten: arm\u00e9n, marinen och flygvapnet. F\u00f6rsvarsmakten ska skydda Sveriges territorium och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Den ska ocks\u00e5 kunna delta i internationella insatser.\u202f Sverige har allm\u00e4n v\u00e4rnplikt. Den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten omfattar alla m\u00e4n och kvinnor som har fyllt 18 \u00e5r. De f\u00e5r svara p\u00e5 fr\u00e5gor och g\u00f6ra tester. Sedan beslutas det vilka som blir aktuella f\u00f6r en grundl\u00e4ggande milit\u00e4r utbildning. Bara en del av dem g\u00e5r vidare och genomf\u00f6r utbildningen.<\/p>\n<p><strong>Det civila f\u00f6rsvaret<\/strong><br \/>\nDet finns ocks\u00e5 ett civilt f\u00f6rsvar som inneb\u00e4r att fler \u00e4n milit\u00e4ren ska kunna m\u00f6ta hot och utmaningar i samh\u00e4llet. I civilf\u00f6rsvaret ing\u00e5r verksamheter som s\u00e4kerst\u00e4ller att allt som skola, arbete, h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd ska kunna forts\u00e4tta att fungera i h\u00e4ndelse av krig eller kris. F\u00f6rsvarsmaktens uppdrag \u00e4r att st\u00e4rka b\u00e5de det milit\u00e4ra och civila f\u00f6rsvaret f\u00f6r att \u00f6ka motst\u00e5ndskraften och avskr\u00e4cka m\u00f6jliga angripare.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>En sekul\u00e4r stat och ett<\/strong><\/span><br \/>\n<span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>m\u00e5ngreligi\u00f6st land<\/strong><\/span><br \/>\nKapitlet handlar om religion i Sverige. Sverige \u00e4r en sekul\u00e4r stat med lagar som respekterar allas r\u00e4tt att ut\u00f6va sin tro. H\u00e4r g\u00e4ller religionsfrihet. M\u00e4nniskor kan fritt v\u00e4lja sin tro eller att inte tro. Samtidigt \u00e4r det ett m\u00e5ngreligi\u00f6st land d\u00e4r bland annat de stora v\u00e4rldsreligionerna finns representerade.<\/p>\n<p><strong>Religionsfrihet<\/strong><br \/>\nSverige \u00e4r en sekul\u00e4r stat. Det inneb\u00e4r att staten \u00e4r religi\u00f6st neutral och inte tar st\u00e4llning f\u00f6r eller diskriminerar n\u00e5gon religion. Staten garanterar alla r\u00e4tten att sj\u00e4lva best\u00e4mma om de vill eller inte vill tillh\u00f6ra en specifik religion. Religionsfrihet har inte alltid varit en sj\u00e4lvklarhet. L\u00e4nge var den protestantiska lutherska kyrkan den enda till\u00e5tna religionen. F\u00f6rst \u00e5r<br \/>\n1860 blev det till\u00e5tet f\u00f6r svenskar att l\u00e4mna Svenska kyrkan, men bara om man gick med i ett annat kristet samfund. Det slutliga genombrottet f\u00f6r religionsfriheten kom med religionsfrihetslagen 1951. Denna lag gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor att helt fritt v\u00e4lja religion eller att inte tillh\u00f6ra n\u00e5gon religion alls.<\/p>\n<p>N\u00e4r staten och Svenska kyrkan skildes \u00e5t \u00e5r 2000, blev Svenska kyrkan ett av flera trossamfund i samh\u00e4llet. Svenska kyrkan \u00e4r fortfarande det st\u00f6rsta kristna samfundet i Sverige. Enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, har alla r\u00e4tt att ut\u00f6va sin religion. Ingen f\u00e5r heller diskrimineras p\u00e5 grund av sin tro eller religi\u00f6sa uppfattning. P\u00e5 s\u00e5 vis \u00e4r Sverige b\u00e5de en sekul\u00e4r stat och ett m\u00e5ngreligi\u00f6st land.<\/p>\n<p>Undervisningen i religionskunskap i den svenska skolan ska ge elever en bred f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r olika religioner, trosuppfattningar och livs\u00e5sk\u00e5dningar fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. M\u00e5let \u00e4r att fr\u00e4mja f\u00f6rst\u00e5else, tolerans och respekt f\u00f6r olikheter.<\/p>\n<p><strong>Religionens roll<\/strong><br \/>\nKristendomen har pr\u00e4glat Sverige genom \u00e5rhundradena. Det har satt m\u00e5nga kulturella sp\u00e5r. Antalet medlemmar sjunker visserligen i Svenska kyrkan, men m\u00e5nga svenskar firar \u00e4nd\u00e5 kristna h\u00f6gtider som jul och p\u00e5sk, \u00e4ven om de inte ser sig sj\u00e4lva som religi\u00f6sa. P\u00e5 samma vis \u00e4r religi\u00f6sa ritualer som till exempel dop, br\u00f6llop i kyrkan och en kristen begravning fortfarande vanliga, \u00e4ven bland de medlemmar som inte beskriver sig som troende.<\/p>\n<p>Religionens roll i samh\u00e4llet har minskat. Samtidigt har religion och religi\u00f6sa fr\u00e5gor f\u00e5tt st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet i samh\u00e4llet p\u00e5 senare tid. I takt med att invandringen har \u00f6kat har ocks\u00e5 m\u00e4ngden av religioner som ut\u00f6vas i Sverige \u00f6kat. Idag finns s\u00e5 gott som alla v\u00e4rldens religioner representerade i Sverige. H\u00e4r f\u00f6ljer en kort \u00f6versikt av de fem st\u00f6rsta v\u00e4rldsreligionernas historia i Sverige.<\/p>\n<p><strong>Kristendom<\/strong><br \/>\nKristendom \u00e4r i dag v\u00e4rldens st\u00f6rsta religion. I dagens Sverige finns det m\u00e5nga olika kristna samfund som representerar olika traditioner och trosinriktningar, till exempel de tre huvudinriktningarna, ortodoxa kyrkor, den katolska kyrkan och olika protestantiska kyrkor. Svenska kyrkan har omkring fem miljoner medlemmar. Svenska kyrkan har historiska r\u00f6tter i den lutherska, protestantiska traditionen som grundades p\u00e5 1500-talet. Innan dess, under medeltiden, var Sverige ett katolskt land. Det finns m\u00e5nga gamla, ofta medeltida, kyrkor kvar runt om i det svenska landskapet.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-400 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-115101.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"270\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-115101.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-115101-300x200.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Kinneveds kyrka i V\u00e4sterg\u00f6tland \u00e4r en av de cirka 3 000 medeltida kyrkor<\/span><br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">som finns i Sverige.<\/span><\/p>\n<p><strong>Judendom<\/strong><br \/>\nJudendomens historia i Sverige kan sp\u00e5ras tillbaka till 1700-talet. Det var f\u00f6rst d\u00e5 judar fick r\u00e4tt att bo och ut\u00f6va sin religion i Sverige. Antisemitismen var l\u00e4nge mycket spridd i hela Europa och f\u00f6rst 1870 fick judar fullst\u00e4ndiga medborgerliga r\u00e4ttigheter i Sverige. Judendom \u00e4r den minsta av v\u00e4rldsreligionerna. Det finns flera judiska f\u00f6rsamlingar och synagogor i dagens Sverige. Dessa f\u00f6rsamlingar erbjuder olika s\u00e4tt att praktisera judisk tro och kultur, och spelar en viktig roll f\u00f6r att bevara och fr\u00e4mja judisk tradition och gemenskap.<\/p>\n<p><strong>Hinduism och buddhism<\/strong><br \/>\nKontakterna med hinduer och buddhister i Sverige b\u00f6rjade fr\u00e4mst under 1900-talet, bland annat genom resor till Asien och ett \u00f6kat intresse f\u00f6r meditation och yoga. Idag finns det fr\u00e4mst buddhister och hinduer bland invandrare fr\u00e5n l\u00e4nder d\u00e4r dessa religioner \u00e4r stora. Det finns b\u00e5de buddhistiska och hinduiska f\u00f6rsamlingar och tempel p\u00e5 olika platser i Sverige d\u00e4r det genomf\u00f6rs b\u00f6ner, ritualer och religi\u00f6sa fester.<\/p>\n<p><strong>Islam<\/strong><br \/>\nI b\u00f6rjan av 1900-talet fanns endast ett f\u00e5tal muslimer i Sverige. Det var f\u00f6rst efter andra v\u00e4rldskriget som antalet muslimer \u00f6kade genom invandring. Under 1970-talet byggdes Sveriges f\u00f6rsta mosk\u00e9er. Numera \u00e4r islam den n\u00e4st st\u00f6rsta religionen i landet och det finns mosk\u00e9er och b\u00f6nelokaler \u00f6ver hela Sverige. De svenska muslimska f\u00f6rsamlingarna och organisationerna speglar flera olika riktningar och traditioner inom islam, som sunni och shia. De muslimska f\u00f6rsamlingarna erbjuder b\u00f6n, undervisning och gemenskap samt spelar en viktig roll i att bevara och fr\u00e4mja muslimsk tradition och kultur.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-402 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120221.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"266\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120221.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120221-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Stockholms mosk\u00e9 invigdes \u00e5r 2000.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Traditioner och h\u00f6gtider<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Kapitlet handlar om traditionella h\u00f6gtider i Sverige. Traditioner \u00e4r ett s\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4nniskor att fira tillsammans och att markera viktiga tidpunkter under \u00e5ret. Men traditionerna f\u00f6r\u00e4ndras ocks\u00e5 i takt med samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>I Sverige har m\u00e5nga traditioner r\u00f6tter i den kristna religionen, eller \u00e4nnu tidigare. Andra grundar sig i viktiga h\u00e4ndelser i den svenska historien. Traditioner bidrar till kulturell samh\u00f6righet, men de f\u00f6r\u00e4ndras ocks\u00e5 i takt med att samh\u00e4llet utvecklas. Idag firar till exempel m\u00e5nga de kristna h\u00f6gtiderna p\u00e5 nya s\u00e4tt som inte \u00e4r kopplade till den kristna tron.<\/p>\n<p><strong>N\u00e5gra traditionella h\u00f6gtider under \u00e5ret<\/strong><br \/>\nEn hel del av \u00e5rets helgdagar, som jul, p\u00e5sk och pingst, kommer ur de kristna traditionerna. M\u00e5nga i Sverige uppfattar s\u00e5dana traditioner som en viktig del av ett svenskt kulturarv \u00e4ven om de inte sj\u00e4lva \u00e4r troende. Ofta firar m\u00e4nniskor olika h\u00f6gtider tillsammans med andra, exempelvis i familjen. Flera av h\u00f6gtiderna \u00e4r helgdagar d\u00e5 m\u00e4nniskor f\u00e5r ledigt fr\u00e5n arbetet.<\/p>\n<p><strong>Ny\u00e5r<\/strong><br \/>\nNy\u00e5rsafton den 31 december firas ofta med fester och middagar med v\u00e4nner och familj. Precis som p\u00e5 m\u00e5nga andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden firas det nya \u00e5rets ankomst p\u00e5 natten med fyrverkerier.<\/p>\n<p><strong>P\u00e5sk<\/strong><br \/>\nP\u00e5sken \u00e4r en kristen h\u00f6gtid. Den firas n\u00e5gon g\u00e5ng i mars eller april f\u00f6r att minnas Jesus d\u00f6d under l\u00e5ngfredagen och hans uppst\u00e5ndelse under p\u00e5skdagen. P\u00e5 p\u00e5skafton \u00e4r det vanligt att \u00e4ta \u00e4gg, lamm, lax och sill. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att barn f\u00e5r godis i p\u00e5sk\u00e4gg.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-403 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120423.png\" alt=\"\" width=\"404\" height=\"267\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120423.png 404w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120423-300x198.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 404px) 100vw, 404px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Under p\u00e5sken kan barn ibland kl\u00e4 ut sig till p\u00e5skk\u00e4rringar.<\/span><\/p>\n<p><strong>Valborgsm\u00e4ssoafton<\/strong><br \/>\nValborgsm\u00e4ssoafton den 30 april firas f\u00f6r att v\u00e4lkomna v\u00e5ren. Stora brasor t\u00e4nds p\u00e5 kv\u00e4llen. Vid brasan sjunger man ofta traditionella v\u00e5rs\u00e5nger. Ibland \u00e4r det ocks\u00e5 n\u00e5gon som h\u00e5ller ett tal till v\u00e5ren. Valborgsm\u00e4ssofirandet \u00e4r en gammal tradition.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rsta maj<\/strong><br \/>\nP\u00e5 f\u00f6rsta maj firas arbetarnas dag internationellt. I Sverige \u00e4r det ocks\u00e5 en helgdag d\u00e5 alla \u00e4r lediga. Dagen uppm\u00e4rksammas av arbetarr\u00f6relsen som arrangerar demonstrationer d\u00e4r m\u00e4nniskor deltar runt om i landet. Personer fr\u00e5n fackf\u00f6rbund, politiska partier och andra grupper h\u00e5ller tal d\u00e4r de pratar om sociala och politiska fr\u00e5gor.<\/p>\n<p><strong>Sveriges nationaldag<\/strong><br \/>\nDen 6 juni \u00e4r Sveriges nationaldag. Dagen gjordes till helgdag genom ett riksdagsbeslut 2005. Gustav Vasa valdes till svensk kung den 6 juni 1523, vilket har uppfattats som inledningen p\u00e5 den svenska statens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Den 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform som tvingade kungen att forts\u00e4ttningsvis dela makten med riksdagen. Den h\u00e4r dagen hissas flaggan och det h\u00e5lls tal. M\u00e5nga kommuner ordnar ocks\u00e5 speciella ceremonier f\u00f6r att v\u00e4lkomna nya medborgare p\u00e5 nationaldagen.<\/p>\n<p><strong>Midsommar<\/strong><br \/>\nMidsommarfirandet handlar om att v\u00e4lkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid p\u00e5 en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige \u00e4r midsommarfirandet en gammal tradition som kommer fr\u00e5n tiden f\u00f6re kristendomen. Under midsommaraftonen ordnar m\u00e5nga fester utomhus, man binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt<br \/>\nen midsommarst\u00e5ng. Vanlig mat \u00e4r sill, f\u00e4rskpotatis och jordgubbar.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-405 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120757.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"259\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120757.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120757-300x191.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Typisk midsommarmat \u00e4r sill, f\u00e4rskpotatis och jordgubbar.<\/span><\/p>\n<p><strong>Alla helgons dag<\/strong><br \/>\nAlla helgons dag \u00e4r en kristen helgdag. D\u00e5 g\u00e5r m\u00e5nga till kyrkog\u00e5rden f\u00f6r att t\u00e4nda ljus p\u00e5 sl\u00e4ktingars och v\u00e4nners gravar f\u00f6r att minnas och hedra dem som har d\u00f6tt. Alla helgons dag firas p\u00e5 en l\u00f6rdag i slutet av oktober eller i b\u00f6rjan av november.<\/p>\n<p><strong>Advent<\/strong><br \/>\nAdvent infaller de fyra s\u00f6ndagarna f\u00f6re juldagen den 25 december. Advent betyder ankomst och var traditionellt en f\u00f6rberedelseperiod inf\u00f6r julen. M\u00e5nga har en adventskalender hemma och barnen \u00f6ppnar en lucka i kalendern varje dag fram till julafton. I de flesta hem h\u00e4nger en lysande adventsstj\u00e4rna i f\u00f6nstret, och en adventsljusstake med fyra ljus<br \/>\nst\u00e5r p\u00e5 bordet. Ett ljus t\u00e4nds varje s\u00f6ndag fram till jul.<\/p>\n<p><strong>Lucia<\/strong><br \/>\nUnder katolsk tid firades helgonet Lucia den 13 december. Under 1800- talet b\u00f6rjade luciafirandet f\u00e5 den form den har idag. Firandet handlar mycket om att sprida ljus n\u00e4r det \u00e4r som m\u00f6rkast p\u00e5 \u00e5ret. Det arrangeras luciat\u00e5g i skolor och p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen. En person \u00e4r Lucia och b\u00e4r en ljuskrona p\u00e5 huvudet medan de andra deltagarna b\u00e4r ljus i h\u00e4nderna.<br \/>\nDe sjunger speciella s\u00e5nger som handlar om Lucia och om julen. Den h\u00e4r dagen brukar man bjuda p\u00e5 s\u00e4rskilda lussebullar med saffran.<\/p>\n<p><strong>Jul<\/strong><br \/>\nJulen \u00e4r traditionellt en kristen h\u00f6gtid f\u00f6r att fira Jesu f\u00f6delse. Julen \u00e4r en stor familjeh\u00f6gtid i Sverige. P\u00e5 julafton den 24 december samlas familjer f\u00f6r att umg\u00e5s, \u00e4ta s\u00e4rskild julmat och ge varandra presenter \u2013 julklappar. M\u00e5nga tar in en gran i huset och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter. Vissa g\u00e5r upp tidigt p\u00e5 morgonen den 25:e december f\u00f6r att delta i en gudstj\u00e4nst i kyrkan som kallas f\u00f6r julotta. M\u00e5nga firar jul som en familjeh\u00f6gtid \u00e4ven utan religi\u00f6s betydelse.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter wp-image-406 size-full\" src=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120949.png\" alt=\"\" width=\"406\" height=\"263\" srcset=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120949.png 406w, https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-120949-300x194.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 406px) 100vw, 406px\" \/><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 10pt;\">Julen \u00e4r en stor familjeh\u00f6gtid i Sverige.<\/span><\/p>\n<p><strong>Nya traditioner<\/strong><br \/>\nN\u00e4r m\u00e4nniskor flyttar till andra l\u00e4nder tar de med sig traditioner och anpassar dem till de platser och de m\u00e4nniskor som de m\u00f6ter. Ett par exempel p\u00e5 traditioner som har kommit till Sverige med invandrare \u00e4r Id al-fitr, h\u00f6gtiden som avslutar fastem\u00e5naden ramadan eller det persiska ny\u00e5ret Nouruz och det kurdiska ny\u00e5ret Newroz, som firas i samband med v\u00e5rdagj\u00e4mningen den 21 mars.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning Inledning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 4 Landet Sverige&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.5 Geografi, klimat och natur&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 5 Sveriges indelning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;.. 6 Befolkning&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230; 7 Naturresurser&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 7 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;&#8230;. 8 Sveriges &#8230; <a title=\"Studiematerial inf\u00f6r provet f\u00f6r svenskt medborgarskap\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/\" aria-label=\"\u041f\u0440\u043e\u0447\u0438\u0442\u0430\u0442\u044c \u0431\u043e\u043b\u044c\u0448\u0435 \u043e Studiematerial inf\u00f6r provet f\u00f6r svenskt medborgarskap\">\u0427\u0438\u0442\u0430\u0442\u044c \u0434\u0430\u043b\u0435\u0435<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-344","page","type-page","status-publish"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.7 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>medborgarskapsprovet test<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/\u0443\u0447\u0435\u0431\u043d\u044b\u0435-\u043c\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0430\u043b\u044b-\u0434\u043b\u044f-\u043f\u043e\u0434\u0433\u043e\u0442\u043e\u0432\u043a\u0438-\u043a-\u044d\u043a\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"ru_RU\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"medborgarskapsprovet test\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/\u0443\u0447\u0435\u0431\u043d\u044b\u0435-\u043c\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0430\u043b\u044b-\u0434\u043b\u044f-\u043f\u043e\u0434\u0433\u043e\u0442\u043e\u0432\u043a\u0438-\u043a-\u044d\u043a\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Svenska\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-10-18T17:50:38+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"405\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"267\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"71 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u0430\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/\",\"name\":\"medborgarskapsprovet test\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Screenshot-2026-05-14-075940.png\",\"datePublished\":\"2026-05-13T16:28:32+00:00\",\"dateModified\":\"2026-10-18T17:50:38+00:00\",\"description\":\"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Screenshot-2026-05-14-075940.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Screenshot-2026-05-14-075940.png\",\"width\":405,\"height\":267},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"\u0413\u043b\u0430\u0432\u043d\u0430\u044f \u0441\u0442\u0440\u0430\u043d\u0438\u0446\u0430\",\"item\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Studiematerial inf\u00f6r provet f\u00f6r svenskt medborgarskap\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/\",\"name\":\"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a\",\"description\":\"\u041e\u0431\u0443\u0447\u0430\u044e\u0449\u0438\u0439 \u043a\u0443\u0440\u0441\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"ru-RU\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#organization\",\"name\":\"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a\",\"url\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/45eae150-da47-4e54-855d-1db50132b19f.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/45eae150-da47-4e54-855d-1db50132b19f.png\",\"width\":1681,\"height\":936,\"caption\":\"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/ruletka.se\\\/svenska\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"medborgarskapsprovet test","description":"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/\u0443\u0447\u0435\u0431\u043d\u044b\u0435-\u043c\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0430\u043b\u044b-\u0434\u043b\u044f-\u043f\u043e\u0434\u0433\u043e\u0442\u043e\u0432\u043a\u0438-\u043a-\u044d\u043a\/","og_locale":"ru_RU","og_type":"article","og_title":"medborgarskapsprovet test","og_description":"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439","og_url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/\u0443\u0447\u0435\u0431\u043d\u044b\u0435-\u043c\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0430\u043b\u044b-\u0434\u043b\u044f-\u043f\u043e\u0434\u0433\u043e\u0442\u043e\u0432\u043a\u0438-\u043a-\u044d\u043a\/","og_site_name":"Svenska","article_modified_time":"2026-10-18T17:50:38+00:00","og_image":[{"width":405,"height":267,"url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png","type":"image\/png"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f":"71 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u0430"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/","url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/","name":"medborgarskapsprovet test","isPartOf":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png","datePublished":"2026-05-13T16:28:32+00:00","dateModified":"2026-10-18T17:50:38+00:00","description":"Material som riktar sig till dig som ska g\u00f6ra medborgarskapsprovet f\u00f6r att visa grundl\u00e4ggande kunskaper om det svenska samh\u00e4llet. \u043d\u043f \u0440\u0443\u0441\u0441\u043a\u0438\u0439","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/#breadcrumb"},"inLanguage":"ru-RU","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"ru-RU","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/#primaryimage","url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png","contentUrl":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-14-075940.png","width":405,"height":267},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/%d1%83%d1%87%d0%b5%d0%b1%d0%bd%d1%8b%d0%b5-%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b5%d1%80%d0%b8%d0%b0%d0%bb%d1%8b-%d0%b4%d0%bb%d1%8f-%d0%bf%d0%be%d0%b4%d0%b3%d0%be%d1%82%d0%be%d0%b2%d0%ba%d0%b8-%d0%ba-%d1%8d%d0%ba\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"\u0413\u043b\u0430\u0432\u043d\u0430\u044f \u0441\u0442\u0440\u0430\u043d\u0438\u0446\u0430","item":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Studiematerial inf\u00f6r provet f\u00f6r svenskt medborgarskap"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#website","url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/","name":"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a","description":"\u041e\u0431\u0443\u0447\u0430\u044e\u0449\u0438\u0439 \u043a\u0443\u0440\u0441","publisher":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"ru-RU"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#organization","name":"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a","url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"ru-RU","@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/45eae150-da47-4e54-855d-1db50132b19f.png","contentUrl":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/45eae150-da47-4e54-855d-1db50132b19f.png","width":1681,"height":936,"caption":"\u0428\u0432\u0435\u0434\u0441\u043a\u0438\u0439 \u044f\u0437\u044b\u043a"},"image":{"@id":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/344","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=344"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/344\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":679,"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/344\/revisions\/679"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ruletka.se\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=344"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}